Räddningsplan för tyska ekonomin

Nya räddningsplaner i mångmiljardklassen är klara för tyska Hypo Real Estate och belgiska Fortis.

Samtidigt förvånar Tyskland med tal om en obegränsad insättningsgaranti för bankkunder.

Olagligt, hävdar EU om det senare.

Sent på söndagskvällen, i en kamp mot klockan innan finansmarknaderna öppnade för veckan, förhandlades räddningsplaner fram för de vacklande storbankerna Hypo Real Estate (HRE) och Fortis.

I Tyskland utvidgas en tidigare kollapsad plan på 35 miljarder euro för HRE med 15 miljarder, meddelade tyska myndigheter efter förhandlingar med den privata banksektorn. Enligt Welt am Sonntag klarar sig därmed HRE i alla fall året ut – men 2009 kan det behövas lika mycket till.

Från Bryssel rapporterades samtidigt att franska BNP Paribas går med på att ta över större delen av Fortis, banken som är Belgiens största privata arbetsgivare. Den nederländska delen av Fortis förstatligades i fredags.

Tyskland gick på söndagen också ut med en obegränsad spargaranti.

– Vi säger till alla sparkontoinnehavare att deras behållningar är säkra. Den federala regeringen garanterar detta, sade förbundskansler Angela Merkel på en presskonferens.

EU dömer ut

Utspelet förvånar eftersom Tyskland fanns bland kritikerna när Irland den gångna veckan beslutade om en sådan garanti. EU-kolleger sade då att åtgärden snedvrider konkurrensen eftersom den kan utlösa kapitalflykt.

Och EU:s konkurrenskommissionär Neelie Kroes har redan dömt ut Irlands beslut.

– Mitt folk var i Dublin i fredags och lördags, och kom tillbaka med besked att förändringar ska göras, sade Kroes till nederländsk tv.

– En obegränsad garanti är inte tillåten.

Men konkurrensargumentet faller delvis om alla EU-länder skulle se sig tvungna att haka på.

– Irlands åtgärd i veckan att garantera alla insättningar gjorde en europeisk enighet om insättningsgarantier nödvändig. Tysklands beslut i dag gör den helt oundviklig, sade Liberaldemokraternas ledare Nick Clegg enligt nyhetsbyrån PA.

– Tyskland är Europas ekonomiska supermakt. Där det leder måste andra följa.

Enligt BBC delar Londonregeringen den bedömningen.

Dansk fond

Från Danmark kom på söndagskvällen liknande signaler. Regeringen och storbankerna i Köpenhamn rapporteras ha enats om en fond som ska se till att bankkunder hålls skadeslösa om banker går omkull.

Enligt Politikens och danska TV2:s källor vägrade bankerna att bidra med mer än 30–40 miljarder danska kronor. Om större hål uppstår så lovar regeringen att gå in med skattebetalarnas pengar.

Hittills har de insättningsgarantier som finns i många länder alltid haft ett tak, som i Sverige ligger på 250 000 kronor per kund.

Helgens olika utspel höjer insatserna till EU:s finansministermöte i Luxemburg på måndagen och tisdagen. Om andra länder ser sig tvungna att följa efter Irland och Tyskland kan snabbt till och med USA:s gigantiska finansräddningspaket se litet ut.

USA beslutade i fredags om upp till 700 miljarder dollar i statliga pengar till den krisdrabbade finanssektorn. Det motsvarar 4,9 biljoner svenska kronor, men bara Irlands garantiåtagande kan komma att omfatta upp till 500 miljarder euro, uppemot 5 biljoner kronor. Och Irland är bara ett av 27 EU-länder.

TT