Så kom krisen till Sverige

Aftonbladet gör en återblick över de fyra månader som gått sedan krisen nådde Sverige

Sverige är i kris.

Ingen nyhet direkt.

Men ändå ganska nytt.

Så här gick det till när Sverige blev ett land i kris - på fyra månader.

15 september klockan 06.15. Det var måndag när nyheten kom: Investmentbanken Lehman Brothers skulle ansöka om konkurs. Amerikanska staten tänkte inte hjälpa till.

Det var måndag morgon och vi var yrvakna. Det var allvarligt förstod vi, men kanske inte hur. För Sverige stod ju starkt. En vecka senare gick finansminister Anders Borg sin budgetpromenad. Sommarens mörka moln hade tätnat och nu var det höst i världsekonomin, sa Borg.

– Det är vår uppfattning att det här är en budget som dämpar nedgången och gör att sysselsättningen blir starkare än vad den skulle blivit annars, sa Borg.

32 miljarder skulle räcka. Under tiden tog krisen vägen över Atlanten på väg mot Europa. En vecka efter budgeten kraschlandade den alldeles intill.

Årslägsta på börsen

På en och samma dag tog Islands regering över storbanken Glitnir, brittiska staten tog över bolåneinstitutet Bradford & Bingley och den belgisk-holländska banken Fortis räddades undan konkurs. I USA röstade representanthuset nej till ett gigantiskt krispaket och börserna slog bakut. I Sverige sjönk börsen med 5,4 procent. Nytt årslägsta noterades. Var krisen här nu?

– Sitt still i båten var statsminister Reinfeldts budskap till småspararna och pratade istället om svenska överskott, låg inflation och hög sysselsättning.

En dag senare, 30 september, varslade Volvo lastvagnar 1 400 personer om uppsägning. Volvo CE 500. Det var bara början.

Nu var oron här. Den överskuggade allt. Och hur säkra var våra säkra, pålitliga, svenska banker?

Det var oktober nu och Riksbanken lånade ut 60 miljarder kronor till de svenska bankerna. En tidig morgon, några dagar senare, kallade Borg och Odell till presskonferens. Nu skulle de svenska spararna lugnas. De måste lugna ner sig. Regeringen höjde insättningsgarantin till en halv miljon. Riksbanken lånade ut 140 miljarder till.

– Regeringen bedömer fortfarande att den finansiella stabiliteten i Sverige är tillfredsställande och att bankerna här har goda förutsättningar att hantera situationen, sa Anders Borg.

Samma dag, den 6 oktober, blev den svartaste dagen på Europas börser sedan terrorattackerna 11 september 2001. Ändå hade ett krispaket godkänts i USA.

Den 8 oktober varslade Volvo personvagnar över 3 000 personer, de flesta i Göteborg.

– Jag fick ont i magen när vi fick beskedet, sa Miroslav Lakobrija.

Två månader senare var han uppsagd.

Riksbanken sänkte räntan

Riksbanken sänkte räntan med en halv procent och lånade ut fem miljarder för att rädda isländska banken Kaupthing kvar i Sverige. En dag senare tog isländska staten kontrollen över Kaupthing.

Nu agerade EU. Euroländerna beslutade om gemensamma åtgärder och äntligen en glad reaktion. Den 13 oktober rusade stockholmsbörsen med 8,8 procent. Nästan historiskt. Dagen därpå tog Konjunkturinstitutet optimisterna ner på jorden och spådde nolltillväxt i Sverige det kommande året.

I Sverige var det politikens supervecka med en rad debatter mellan Reinfeldt och Sahlin. S-ledaren krävde handling för att rädda jobben och de som varslats. Reinfeldt behöll lugnet.

– Man är inte uppsagd samma dag som varslet kommer. Det finns tid. Man måste tro på Sverige och vi måste grunda en långsiktig politik som gör att jobben blir fler, sa Reinfeldt och kallade budgeten från den 22 september "ett superpaket".

Räckte det?

Kanske inte.

Garantier till bankerna

När regeringen kom med paket nummer ett var det inte för jobbens skull, utan för bankernas. Hisnande 1 500 miljarder garanterades för bankernas upplåning. Ett par dagar senare sänkte Riksbanken räntan igen. Nu till 3,75 procent. Räckte det?

23 oktober varslade Volvo Construction Equipment 850 anställda om uppsägning.

Börsen rasade vidare. Nytt årslägsta och bankerna fortsatte darra. Swedbank gjorde nyemission och Riksbanken gav finansbolaget Carnegie en miljard i nödkredit.

29 oktober spådde Konjunkturinstitutet 100 000 förlorade jobb på två år och en arbetlöshet som kunde stiga till över åtta procent.

Samma dag varslade Volvo lastvagnar ytterligare 600 om uppsägning.

När oktober summerades hade över 19 000 personer varslats om uppsägning i Sverige. Högsta siffran sedan 1992. Snart var det vardagsmat.

I oktober föll den första svenska banken. Det var Carnegie som förlorade sitt tilstånd.

Den 11 november varslade Volvo Powertrain 900 anställda om uppsägning.

– Vi känner oss oerhört svikna av företaget, sa Lars Ask, metallklubbens ordförande i Skövde.

Anders Borg kallade till ny pressträff. Nu gjorde regeringen det som alla andra redan gjort: Skrev ner den prognos man byggde superbudgeten på. Det var ord, inga visor. Det var två scenarier. Det bästa: 7,2 procents arbetslöshet 2010. Det värsta: 9,2 procent. Det kunde bli negativ tillväxt.

Borg spådde vargavinter

Borg bytte inte språk, blev bara än mer uttrycksfull. I slutet av november hade hans mörka moln och höstväder blivit till en ”riktig vargavinter som blir bister, lång och mörk”.

– Vi står inför vad som måste beskrivas som den värsta krisen i det internationella finansiella systemet som vi upplevt sedan depressionen, sa Anders Borg.

20 november varslade verkstadskoncernen Sandvik 1 000 personer om uppsägning, 900 av dem i Sandviken.

25 november varslade byggföretaget Skanska 2 000 anställda i Sverige.

I början av december stod framtiden för nationalklenoderna Volvo och Saab på spel. Ford övervägde att sälja Volvo pv. GM kunde tänka sig att sälja Saab.

Den fjärde december kom Riksbankens chockbesked: Reporäntan sänks med 1,75 procentenheter ned till två procent. Vad var det som hände?

Den femte december kallade regeringen. Ämne: okänt. Ändå visste alla: Nu kommer KRISPAKETET.

Det kom med 8,3 miljarder till arbetsförmedlingen, yrkesutbildning och ROT-avdrag. Välkommet, så klart, men alldeles för lite sa de flesta. Regeringen glömde ju bilindustrin.

8 december varslade SSAB 1 300 anställda om uppsägning. De flesta i Sverige.

Dagen efter fick Miroslav Lakobrija, hans fru och tusentals andra beskedet att de måste gå från Volvo pv i Göteborg.

”Storvuxna karlar som gråter”

– Jag är tom i bollen. Vi har sett hemska scener i dag. Storvuxna karlar som bryter ihop och gråter som småflickor, sa Miroslav till Aftonbladet.

Och samma dag kom arbetsförmedlingens prognos. 145 000 förlorade jobb de kommande två åren. Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin talade klarspråk:

– Det blir ett par riktiga skitår.

Skitår eller inte. Torsdag före Lucia kom krispaket nummer tre. Nu till fordonsindustrin. 28 miljarder i undsättningslån, kreditgarantier och utvecklingsanslag.

Det gick mot jul. Bara Electrolux skulle varsla lite först. 3 000 personer men man kunde inte säga vilka och inte säga var. Julen blev gnagande oro för många, vila för en och annan.

Men snart var allt som vanligt. 12 januari var det klippt igen. Alfa Laval, Orrefors, Telia Sonera varslade. Dagen därpå Volvo lastvagnar, igen.

Partiledarna möttes i årets första riksdagsdebatt. Jobben var i centrum. Men inga svar gavs.

Sedan september har nära 70 000 människor varslats om uppsägning i Sverige. Många vet nu att de blir av med sina jobb. Sedan en bank i USA ansökte om konkurs för exakt fyra månader sedan har Sverige blivit ett land i kris. Hur många månader till? Den som kan svara finns inte i dag.