”Vi vågar inte berätta för barnen”

Pensionärsparet lever på ruinens brant

Husaffären blev en mardröm.

Nu lever pensionärsparet på ruinens brant.

– Vi har handlat idiotiskt, men om det inte varit för krisen så hade vi klarat oss bra, säger ”Eva”, 70.

Hon heter egentligen något annat men vill inte skylta med sitt och makens namn. Barnen, och alla barnbarnen, vet ännu inte hur allvarligt läget är.

I våras blev de tvungna att flytta från tvåplansvillan. Trappan hade blivit för brant för Evas höft som skulle opereras. Huset lades ut till försäljning.

– Mäklaren sa att det skulle gå bra att sälja.

Under tiden köpte paret ett nytt, mindre hus. Men ingen kom på visningarna av det gamla.

”Lever på randen”

Plötsligt satt Eva och hennes man med två bostäder. Den gemensamma pensionen på 19 000 skulle räcka till räntor för det första huset på över 8 000 kronor - och för det nya på 12 000. De lyckades hitta hyresgäster, men ekonomiskt är det fortfarande en katastrof.

– Räntorna har stigit och nu betalar vi mellanskillnaden för huset som vi hyr ut. Dessutom gick saker sönder som vi blev tvungna att betala för, säger Eva.

Hur klarar ni er?

– Vi lever på randen, det förstår du nästan. Vi har inte ens råd att ta ut bilen. Vi går till affären. Vi kan äta oss mätta, men annars får vi dra in på allt. Vi kan inte ens köpa oss en korv i en kiosk. Kläder är ett okänt begrepp.

– Nu går jag in varje dag och kollar om räntan har gått ner. Den har sjunkit lite, men inte särskilt mycket. Vi har massor av barnbarn men inga pengar till deras julklappar. Hur ska vi förklara det för dem?

Vad tänker du om framtiden?

– Det enda vi tänker på är hur vi ska bli av med det andra huset. Men mäklaren säger att det inte är någon idé just nu. Jag är orolig för att det kommer bli samma bostadskris som i USA med massa tomma hus.

– Jag tror inte att gubbarna i regeringen har en aning om hur vi på marken faktiskt har det.