Riksbanken rör inte räntan

Riksbanken låter som väntat reporäntan ligga kvar på rekordlåga 1,5 procent.

Dessutom brådskar det inte med höjningar konstaterar banken i ett pressmeddelande om direktionens beslut.

- Det var ingen stor överraskning direkt. Det som kom ut i pressmeddelandet var också mycket av vad man förväntat sig, säger Åke Gustafsson, analytiker inom Föreningssparbanken.

Jämfört med inflationsrapporten i juni, då reporäntan sänktes med 0,5 procentenheter, har Riksbanken justerat upp prognoserna för både tillväxten och inflationen. Orsakerna är främst räntesänkningen i juni och att tillväxten det första kvartalet visat sig starkare än vad man då trodde.

Höjning dröjer

Även det högre oljepriset har motiverat en uppjustering av inflationsprognosen. I juni trodde banken att den underliggande inflationen skulle hamna en bra bit under målet på 2 procent under de kommande åren. Nu tror man att den återgår till målet på ett par års sikt.

Enligt banken tyder inflationsutsikterna på att "det inte är någon brådska att höja reporäntan".

- Genom att lyfta upp inflationsprognosen till 2 procent ger banken ett väldigt neutralt budskap. Man vill plocka bort förväntningarna om förändringar av räntan.

- Vi tror att Riksbanken kommer att höja reporäntan andra kvartalet nästa år och det här ändrar inte den bilden, säger Gustafsson.

Han tror att Riksbanken först vill se att tillväxten blir stabil och att framför allt arbetsmarknaden börjar ta fart innan man talar om räntehöjningar.

- Även om prognosen för UND1X (den underliggande inflationen) ligger på 2 procent så har vi fortfarande ganska gott om lediga resurser i ekonomin. Därför tror vi att Riksbanken vill se att både den internationella och den svenska konjunkturen får bättre fäste.

Bostadspriser oroar

Riksbanken pekar också på att det finns anledning att se hur hushållens upplåning och bostadspriserna utvecklas och det påverkar den ekonomiska utvecklingen. Bakom det ligger oro för att långvarigt låga räntor kan driva fram en bubbla på fastighetsmarknaden.

- Det börjar bli ett internationellt fenomen bland centralbanksmänniskor att peka på den problematiken, säger Åke Gustafsson.

Nils Odén/TT