Ökad risk för lågkonjunktur efter terrorattacken

Lena Mellin om riksbankernas rädsla

Skräcken för att terroristattackerna ska leda till en ny djup lågkonjunktur har fått världens ekonomiska makthavare att sluta sig samman.

Aldrig tidigare har de varit lika samordnade som nu.

En våg av räntesänkningar svepte i går över världen. Amerikanska Federal reserve sänkte för åttonde gången i år vid ett morgonmöte på telefon. Kanadas och Schweiz centralbanker följde raskt efter.

Den gemensamma europeiska centralbanken, ECB i Frankfurt, behövde betänketid fram till halv sex innan de också sänkte. Svenska Riksbanken tog två kvällstimmar till förfogande innan direktionen kom fram till att det var bäst att göra som alla andra. Att sänka med en halv procentenhet.

Bankerna vräkte ut dollar

Det är andra gången på mindre än en vecka som världens riksbanker samordnar sig i kraftfulla försök att motverka de ekonomiska effekterna av terroristangreppen i USA. Redan i onsdags, dagen efter attentaten, öste de gemensamt ut pengar på världsmarknaden. Avsikten var att se till att det fanns tillräckligt med dollar i omlopp för att betalningssystemen skulle fungera ostört.

De europeiska och japanska riksbankerna vräkte ut sammanlagt 800 miljarder kronor på valutamarknaderna. Svenska Riksbanken, en mygga i sammanhanget, ställde en miljard ur valutareserven till förfogande.

Den amerikanska styrräntan är nu nere på sin lägsta nivå sedan 1994. Den europeiska ligger på samma nivå som i april förra året medan Riksbanken bara har backat till samma ränta som gällde i februari 2000.

Det är rädsla gränsande till skräck som fått bankerna att gå samman och i en samordnad aktion sänka räntorna. Attackerna mot New York och Washington riskerar nämligen att tippa en vacklande konjunktur över gränsen. Från dålig till urdålig.

Under andra kvartalet i år ökade den amerikanska bruttonationalprodukten bara med 0,2 procent. Det ligger snubblade nära till ”på stället marsch”. Eftersom USA är världens största ekonomi får en ännu lägre aktivitet där återverkningar i hela världen.

Genom sänkningarna vill riksbankerna motverka att nergången blir djupare än nödvändigt. Deras förhoppning är att vi vanliga konsumenter ska bli så upppiggade av att vi fortsätter att konsumera i oförminskad eller helst ökande takt. Så hålls hjulen igång.

Problemet är att förändringar av räntorna verkar först på sikt. I verkligheten händer normalt ingenting förrän ett år efter att räntan höjts eller sänkts.

Detta är dock en gammal sanning som inte riktigt håller i dagens aktie- och börsinfluerade västvärld. För när räntorna sänks går börsen normalt upp och det gillar vi konsumenter. Det gjorde den i Stockholm och Frankfurt medan ingen vågar tänka på vad som hade hänt på Wall Street och Nasdaq om räntorna legat still.

Rädslan är djup och spridd

Hur ängslig ska man vara? Det beror på hur auktoritetsbunden man är. I en globaliserad värld är det en fördel när alla drar åt samma håll. Goda, liksom dåliga, spiraler har en förmåga att samverka och få mångdubbel effekt.

Men samtidigt röjer riksbankernas samordnade räntesänkningar att rädslan är både djup och vitt spridd. Det är inget gott tecken.

Lena Mellin