Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Jenny, Jennifer

Svensken dålig på att sprida riskerna

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-01-25

Hälften av aktiespararna har bara satsat på ett bolag

Svenska aktiesparare är fortsatt dåliga på riskspridning.

Genomsnittsspararen äger aktier i knappt tre bolag.

Hälften nöjer sig med ett enda.

Satsa inte allt på en eller ett fåtal aktier. Köp i stället 10–15 aktier i 5–6 olika branscher. Då är du mindre exponerad för svängningarna i både bolag och branscher.

Så lyder en av de gyllene regler som Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Aktiespararna, delar med sig av på sin hemsida. Men att satsa på ett fåtal aktier, det är precis vad svenska aktiesparare gör, visar den senaste statistiken från Värdepapperscentralen (VPC).

Många ettbolagsägare

Sedan millennieskiftet har det genomsnittliga antalet bolag per aktieägare bara förändrats marginellt. Vid det senaste årsskiftet ägde de svenska aktieägarna i snitt 2,83 olika aktieslag. Det är till och med något lägre än vid halvårsskiftet då motsvarande siffra var 2,87.

Som högst var riskspridningen 2001–2002, då en aktieportfölj i snitt innehöll 2,91 aktier.

Genomsnittet hålls nere av det mycket stora antalet aktieägare som bara har innehav i ett enda bolag. Sedan slutet av 2002 är ettbolagsägarna till och med i majoritet. Vid det senaste årsskiftet var det nästan 51 procent av aktieägarna, eller nära 1,3 miljoner personer, som bara har ett bolag i aktieportföljen.

Ericsson vinstlott 2004

Ofta är det antingen Ericsson eller Telia Sonera som ligger i ettbolagsägarens portfölj. Tillsammans har dessa bolag över 1,7 miljoner aktieägare. Ericsson är fortsatt folkaktien nummer ett, med nästan 922000 ägare vid årsskiftet.

Ett pedagogiskt problem i sammanhanget är att strategin att satsa på ett enda bolag kan vara nog så framgångsrik. Under 2004 steg Ericssonaktien som bekant med över 60 procent.

Uppgången för Telia Sonera var dock bara 6 procent, betydligt sämre än börsen som helhet. En tröst för både Telialedning och ägare kan vara att konkurrenterna samtidigt har fått se sina aktiekurser falla.

Mats Rörbecker/TT

Följ ämnen i artikeln