Från kronjuvel till krisbolag

ABB i Västerås har krympt.

De 19 bolagen har blivit sex och 4 000 "aseater" har fått en ny arbetsgivare.

Stoltheten har ersatts av uppgivenhet - och ilska.

- Svenska ABB har fått betala för andra länders misstag, säger Stig Stolpe, Metallklubbens ordförande.

Maskinerna på fabrikerna i Västerås går för högtryck. De gångna veckornas börspanik känns långt borta. Här vet man bara att produktionen måste öka. Åter igen ska de anställda i Sverige ta ABB ur krisen.

Förra året kom klockstudierna tillbaka. Det var tio år sen sist. Ledningen i Zürich vill veta exakt hur lång tid det tar att montera en robot eller tillverka en elmotor.

- De vill se vad det är som kostar pengar, säger Stig Stolpe, 60, som jobbat för kraftjätten i 41 år.

Den nye vd:n Jürgen Dormann vill att ABB fokuserar på automation och kraft - de kärnområden som Sverige alltid varit bäst på.

Vad det nya sparprogrammet innebär för jobben är det ännu ingen som vet. Men kriserna har gjort "metallarna" luttrade.

- Det är som när åskan går - du blir rädd vid de två första smällarna, men efter hundra smällar är det ingen som bryr sig längre, säger Stolpe.

Makalöst imperiebygge

Fjorton år har gått sedan det stolta svenska industriföretaget Asea slogs ihop med den vanskötta schweiziska koncernen BBC Brown Boveri.

Percy Barnevik, arkitekten bakom jätteaffären, lade därmed den första stenen vid sitt makalösa imperiebygge.

Företag efter företag fick en ABB-skylt på taket innan konkurrenterna ens hann fatta att de var till salu.

1989 köpte Barnevik det amerikanska kraftbolaget Combustion Engineering. Äntligen hade ABB tagit klivet in på den amerikanska marknaden. Asbestskadestånden brydde sig ingen om.

- Man raglade runt som en berusad dollarturist och köpte allting i hela världen, lyder ett omdöme i dag.

Men då var Barnevik ett geni, en megastjärna, den mest beundrade företagsledaren i Europa. En investering i ABB var en investering i Percy Barnevik.

- Jag arbetar inte för pengarna eller prestigen. Jag vill bygga något, skapa något som är viktigt. Det är det allting handlar om, deklarerade han.

De nya ABB-företagen fick en affärsområdeschef från huvudkontoret men skulle behålla både sin kultur och sin forna ledning.

Strategin var lika hyllad som dess skapare.

Och den fungerade - men bara så länge Barnevik var den som seglade skutan.

36 år utan några varsel

Asea var en trygg arbetsplats. Stig Stolpe och kollegan Bosse Bergqvist, 58, ler när de minns skylten på husväggen som upplyste besökarna om att det gått 36 år sedan det senaste varslet.

- Du kunde jobba där tills de bar ut dig. Den tryggheten saknar jag i dag, säger Bergqvist.

1991 plockades skylten ner. Sen dess har 15 000 svenskar fått lämna bolaget eller fått en annan internationell koncern som arbetsgivare i avknoppningens spår.

Att sjunga efter Sinatra

Den 10 oktober 1996 lämnade Barnevik över sitt imperium till Göran Lindhal. Att ta över efter Mr ABB var en omöjlig uppgift.

- Vad gör du om du är den som ska sjunga efter Frank Sinatra - det är lite svårt det, som en medarbetare uttrycker saken.

Barneviks livsverk var splittrat på 1 300 dotterbolag i 140 länder. Det fick absurda konsekvenser: 60 olika lönesystem i ett land och 30 skilda pr-byråer i ett annat.

- Vi hade svårt att inlemma de nya företagen under vår kontroll så fort som vi borde, säger Eric Drewery, Englandschef 1988-2000.

Lindahls viktigaste uppdrag var att minska landchefernas makt och snabbt genomföra en global strategi och en samlande ABB-kultur.

Men han var för försiktig.

- Lindahl var rädd för konsekvenserna av en plötslig förändring. Han ville att alla skulle vara överens, vilket skapade förvirring och förhindrade att ABB blev mer globalt, säger Eric Drewery.

Samtidigt hade IT-bubblan börjat växa. Bländad av en uppblåst aktiekurs ville Lindahl göra ABB till ett hett bolag i den nya ekonomin.

Stämpeln som ett ett trist verkstadsbolag skulle tvättas bort och ersättas av e-handel och "business to business".

Men när kursen steg glömdes verkstadssjälen bort.

Bolagen byter namn

På taket till den gamla generatorfabriken står det Alstom på skylten, i en byggnad finns det brittiska kärnkraftsföretaget Westinghouse, ett kvarter bort tillverkar kanadensiska Bombardier de tåg som en gång var ABB:s stolthet.

I dag är det länge sedan alla i Västerås hade koppling till ABB.

För kommunalrådet Åke Hillman (s) gäller det att ha lika god kontakt med de utländska koncernerna som en gång med Asea.

Men det är svårt.

- Så bra som vi hade det när koncernledningen satt på andra sidan Svartån får vi aldrig igen. Då var det bara att lyfta telefonluren och fråga om de hade tid för ett möte, säger han.

När det stora kongresscentret skulle byggas satsade kommunen och ABB lika mycket - 20 miljoner var.

- Vi gick hand i hand och hjälptes åt. Nu har vi platschefer här i stället. Det är en jädra skillnad mot att ha koncernledningen och ägarna i stan.

De stora utförsäljningarna ägde rum samtidigt som Lindahl och Barnevik talade om IT- och kunskapssatsningar så fort de fick tillfälle.

- Man sa att det skulle vara 20 procents produktion och 80 procents tänk, det gick ju åt helsike alldeles, säger Stig Stolpe.

Eric Drewery håller med.

- Jag tror att fokuseringen på att ABB skulle vara ett kunskaps- och IT-företag hade en mycket negativ effekt på hela organisationen. Vi förlorade fokus på det vi är bra på.

Tre förlorade år

Göran Lindahls omöjliga uppdrag slutade med ett havererat IT-äventyr. Aktiekursen steg i IT-bubblans spår men tre viktiga år gick för alltid förlorade till konkurrenterna.

- I hjärtat var vi fortfarande ett ingenjörsföretag. Att klä ut det till något annat kanske hade en positiv effekt på aktien och marknaden, men bakom det fanns det inte mycket substans, säger Eric Drewery.

Lindahls efterträdare Jörgen Centerman kastade in handduken för två månader sedan. Hans nedskärningar på 13 000 personer räckte inte för att rädda koncernen.

Nu är det schweizaren Jürgen Dormann som ska försöka få Sveriges forna flaggskepp på rät köl igen.

I Västerås vet man vad som gäller.

- Visar vi bara att vi är lönsamma blir de mer rädda om oss. Cirkeln är sluten - nu vill de utveckla produktionen i Sverige igen, säger Stig Stolpe.

ABB år för år

Asea var Wallenbergarnas egen juvel i den svenska industrikronan. Men under Percy Barneviks ledning växte företaget snabbt - och blev en multinationell koloss som tronföljarna inte kunde styra. I dag kämpar kraftjätten för sin överlevnad. Och har - efter pensionsskandaler och asbestproblem - blivit en skamfläck. Aftonbladet har kartlagt ABB:s uppgång och fall.

Elisabeth Lindham