Gott nytt börsår 2022 – eller baksmälla?
Publicerad 2021-12-31
Trots coronapandemin har börsen klättrat allt högre de senaste åren.
Hur blir då börsåret 2022?
Här är fallgroparna som kan bryta sviten.
Tre år i rad har nu Stockholmsbörsen slutat på plus, investerare har kunnat se hur börsen under slutet av 2021 noterat nya rekordnivåer och årets uppgång kan sammanfattas som en av de bästa under 2000-talet.
Pessimisten tänker att för varje framgång kommer man allt närmare en rejäl motgång och det skulle kunna betyda en nedgång under 2022. Flera storbanker tror dock tvärtom. Bland de allra mest positiva är Nordea som i en uppdaterad prognos i slutet av 2021 behåller sin övervikt i aktier. Ett index med globala aktier ska enligt ett huvudscenario nå en avkastning på 5–15 procent men i bästa fall kunna ge en uppgång på 20–30 procent.
Swedbank behåller också övervikt i aktier som investeringsstrategi även om man i sin senaste allokeringsstrategi räknar med ”en period med större svängningar”, dock räknar banken med fortsatt positiv avkastning. Här är dock några av de frågetecken som lyfts av investerare:
Konjunkturläget
Om drygt två veckor är det dags igen. Verkstadsjätten Sandvik är först ut (19 januari) att presentera bokslut och sedan radar storbolagen upp sig när rapportsäsongen inleds igen. En rad bolag förväntas leverera positiva utdelningsbesked till aktieägarna men andra frågetecken kvarstår. Hur påverkas vinstprognoserna av flaskhalsar, till exempel brist på halvledare, som var en negativ faktor under 2021? Kan företagen överföra högre priser på till exempel råvaror och fraktpriser på konsumenterna? Ja, det tror i alla fall Swedbank som visserligen bedömer att tillväxten blir lägre men ändå en relativt god sådan. SEB i sin tur tror på stigande vinster på omkring 5–10 procent nästa år för de svenska börsbolagen.
Virusvarianter
Först delta, nu senast omikron, som gjort att smittspridningen nått rekordnivåer i flera delar av världen. Det forskare befarade i inledningen av pandemin, det vill säga olika mutationer av viruset, blev i högsta grad verklighet. Från aktiemarknaden sida har dock ingen variant än så länge fått sådana konsekvenser som våren 2020 då exempelvis Stockholmsbörsen rasade 35 procent på en månad. Nu har konsekvensen i stället varit en kortare nedgång, därefter återhämtning, vilket skett i samband med omikron.
”Det ser ut som att vi kommer få leva med detta en tid, samtidigt har marknaden rimligtvis tagit höjd för detta”, skriver bland annat Swedbank.
Inflationen
Inflationen har rusat världen över kopplat till kraftigt stigande energipriser när vinterkylan slagit till. Ett orosmoment som lyfts är att köpkraften urholkas hos konsumenter, särskilt om lönerna inte lyfter i samma takt som inflationen gjort.
Till exempel Nordea spelar dock ned inflationshotet något.
”Med tiden kommer utbud och efterfrågan att bli mer balanserad. En sådan utveckling talar för lägre inflation framöver”, skriver banken.
Räntehöjningar
Stigande inflation motas enligt skolboken med höjda räntor. Amerikanska centralbanken Fed meddelade i mitten av december inte bara minskade stimulanser utan också tre räntehöjningar under 2022.
Exempelvis Nordea bedömer att centralbankens strategi inte kommer sätta käppar i hjulen utifrån resonemanget att ”Större nedgångar i aktiemarknaden brukar uppträda i slutet av en räntehöjningscykel, inte i början”. Den nuvarande perioden brukar i stället innebära att aktier ger bättre avkastning än obligationer framhåller man.
Från svensk horisont har Riksbanken inte med någon räntehöjning under 2022 i sin prognos.
Geopolitik
Under president Donald Trumps tid i Vita huset var det ett ständigt aktuellt ämne. Nu handlar det framförallt om Kina och åtstramningar från Peking. Under 2021 har detta blivit ett faktum, till exempel har dataspelsindustrin påverkats av föreslagna begränsningar kring hur mycket barn och ungdomar ska få spela. Nordea lyfter också att nya regelverk skulle framför allt kan påverka investerarsentimentet bland stora techbolag. Ett annat mer globalt problem som tas upp är coronahanteringen, risk för ytterligare protester och folkligt missnöje när det gäller vaccinationskrav.