Stora underskott i statsbudgeten

240 miljarder kronor saknas till och med 2007

Statsskulden ökar rejält de kommande åren, enligt regeringens budgetproposition.

Från i år till och med 2007 beräknas statsbudgeten trots högkonjunktur visa ett underskott på cirka 240 miljarder kronor.

Enligt regeringen är Sveriges ekonomiska läge mycket gott. Trots det kommer statens egen ekonomi att visa rejält underskott de kommande åren. I år beräknas statsbudgeten visa ett underskott på 63,8 miljarder kronor.

De kommande åren beräknas underskotten bli nästan lika stora. Regeringen räknar dock med att sälja statliga företag för 15 miljarder kronor varje år. Blir försäljningarna inte av blir statens underskott 55,3 miljarder kronor nästa år, 66,8 miljarder 2006 och 52,1 miljarder 2007.

Regeringen räknar med att statsskulden ökar från 1240 miljarder i år till 1366 miljarder 2007.

Kommunerna

Tack var de rejält höjda statsbidragen till kommunerna beräknas dock kommunsektorn gå med plus från och med i år, mellan 2005 och 2007 blir överskottet sex till nio miljarder kronor per år.

Kommunerna får sex respektive sju miljarder extra de kommande två åren för sysselsättningsskapande åtgärder.

Inklusive ett rejält överskott i pensionssystemet visar den samlade offentliga sektorn ett finansiellt sparande på 19 miljarder kronor i år vilket stiger till 25 miljarder kronor nästa år. Som andel av bruttonationalprodukten innebär det att den konsoliderade bruttoskulden minskar från 51,7 procent av BNP i år till 49,0 procent 2007.

Skatter

Arvs- och gåvoskatterna slopas från nästa år och förmögenhetsskatten sänks genom att fribeloppet höjs från 2 till 3 miljoner kronor för sammanboende.

Av skatteavsnittet framgår också att regeringen vill gå vidare med förändringar av förmögenhetsskatten. Regeringen ska framöver ”överväga att slopa undantaget från skatteplikt på huvuddelägares aktier och att införa ett tak för uttag av förmögenhetsskatt”.

I förhandlingarna med vänsterpartiet och miljöpartiet nämndes ett tak för maximal förmögenhetsskatt på tio miljoner kronor, men i skatteavsnittet säger inte regeringen något om på vilken nivå taket bör ligga. Men ett tak behövs då huvudägare annars skulle tvingas ”betala orimligt mycket i förmögenhetsskatt”.

Arbetslösheten

Trots de ljusa ekonomiska utsikterna är arbetslösheten fortfarande för hög. Regeringens delmål om 4 procents arbetslöshet och 80 procents sysselsättning nås inte i år.

Men nästa år ska fler erbjudas kompetenshöjande insatser och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Och arbetsförmedlingarna ska bli bättre på att kontrollera de som får arbetslöshetsersättning.

Stöd till arbetspendlare ska utökas för att öka rörligheten på arbetsmarknaden och för att minska ungdomsarbetslösheten föreslår regeringen mera generösa regler för anställningsstödet.

Den gröna skatteväxlingen ger ökade kostnader på bensin, diesel och el samt höjda fordonsskatter.

I vanliga inkomstlägen sänks dock inkomstskatterna med 150–200 kronor i månaden.

Barnfamiljerna får vänta till 2006 på höjda barnbidrag och högre tak i föräldraförsäkringen.

Inget förslag om alkoholskatterna

För en tid sedan lade regeringens utredare Kent Härstedt fram förslag om att spritskatten bör sänkas med 40 procent från nästa år. Motivet var att få bukt med den snabbt ökande privatinförseln av alkohol.

I budgetpropositionen finns inget förslag om sänkta alkoholskatter. I stället konstateras bara ett ”regeringen fortsätter beredningen av frågan om alkoholskatterna”.

Men i budgetpropositionens avsnitt om statens inkomster gör regeringen bedömningen att privatinförseln kulminerar i år och att Systembolagets och restaurangernas försäljning ökar igen nästa år. Som en konsekvens av det blir det inget större tapp för statskassan med oförändrade alkoholskatter, enligt regeringens beräkningar.

Alkoholskatterna gav förra året statskassan intäkter på 10,9 miljarder kronor. I år väntas de minska till 10,2 miljarder.

Men redan nästa år väntas de vara uppe på 10,9 miljarder kronor igen för att 2007 ha ökat till 11,6 miljarder kronor.

Kungen får mer pengar

Kungen föreslås få 96,2 miljoner kronor för att betala driftskostnader för de kungliga slotten och officiella uppdrag, inklusive resor, representation och personal. Det är en ökning med 1,6 miljoner kronor, som främst beror på ökade priser och löner.

Anslaget för riksdagen ökar från 634,3 miljoner 2004 till 768,1 miljoner kronor 2005. Där ingår pengar för att anställa fler politiska sekreterare till ledamöterna.

Stödet till de politiska partierna ökar från anslagna 156,2 miljoner 2004 till 170,2 miljoner 2005.

Reklamskatten kvar ytterligare några år

Tidningsbranschen får vänta ett tag till på att reklamskatten ska försvinna. Regeringen har inte heller den här gången hittat några pengar för att finansiera en sådan åtgärd.

Riksdagen uttalade för drygt två år sedan att reklamskatten bör avskaffas och att det borde prioriteras i arbetet med statens budget. Enligt budgetpropositionen prövades frågan både 2003 och 2004. Men varken då eller nu har regeringen hittat några pengar att ens börja trappa ned reklamskatten:

”Även i årets budgetberedning har frågan om reklamskattens avskaffande, alternativt stegvisa avskaffande, prövats. Regeringen har dock funnit att det inte heller nu föreligger förutsättningar för finansiering av sådana åtgärder”, heter det i budgetpropositionen.

Budgeten i korthet

Läs mer:

Fri entré på 19 statliga museer

Biståndet närmar sig enprocentsmålet

LO: Det räcker inte

TCO saknar kompetens- sparande

Saco: Långsiktigheten är borta

Kommunal gör tummen upp

Delvis bra, tycker Sveriges Pensionärsförbund

Inte tillräckligt, tycker företagarna

TT