För direktörerna finns inte ens problemen
Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv är bekymrade.
Villkoren och lönerna för migrantarbetare har i den offentliga debatten kommit att överskugga hur bra arbetskraftsinvandringen faktiskt fungerar.
De skamligheter som följt i spåren på Miljöpartiets uppgörelse med regeringen om arbetskraftsinvandringen har fått nog med uppmärksamhet, tycker direktörerna.
I dag skriver Carola Lemne, Svenskt Näringslivs nya vd, en debattartikel i Dagens Nyheter där hon hävdar att det inte finns några stora problem med reglerna. Att politiker säger att det finns ett problem är det verkliga problemet, tydligen.
Vill ha kompetent arbetskraft
Men det är klart, erkänner hon, det finns fortfarande saker som behöver rättas till. De långa handläggningstiderna till exempel. Det kan ta 11-15 månader för Migrationsverket att godkänna arbetstillståndsansökningar, och det duger inte när svenska företag skriker efter högutbildad, kompetent arbetskraft.
Här har vi något intressant.
För är det något som det nya regelverket från vintern 2008 bidragit till så är det just längre handläggningstider eftersom fler söker arbetstillstånd.
Men är det "kompetensinvandrare" - för att låna en formulering av Carola Lemnes vänner på Almega - det handlar om?
Först och främst ska vi ha det klart för oss att Sverige år 2000 beviljade ungefär lika många arbetstillstånd från länder utanför EU som i dag, när EU fått 13 nya medlemsländer.
Om man vill veta hur det ser ut för "kompetensinvandringen" kan man titta närmare på hur många indiska medborgare som jobbar här. Det är nämligen den största gruppen av högutbildade arbetskraftsinvandrare i Sverige.
2008 - innan de nya reglerna trädde i kraft - beviljades fler arbetstillstånd för indiska medborgare än både 2009 och 2010.
Utnyttjade bärplockare
Migrationsverkets siffror visar att den stora ökningen av beviljade arbetstillstånd skett i traditionella arbetaryrken. Och det är ju här de flesta oegentligheterna förekommer.
Det är här bärplockare, tillverkningsarbetare, anställda på restauranger och skogsarbetare exploateras.
Det är härifrån berättelserna om Deniz, Hong Yan och Hassan kommit.
Det vill inte Svenskt Näringsliv prata om längre.
I slutet av april berättade migrationsminister Tobias Billström och Miljöpartiets Maria Ferm om att de skulle strama upp reglerna i arbetstillståndssystemet.
Det var - precis som alltid när Billström och Ferm ska presentera förbättringar i sin överenskommelse - rena myrsteg.
Det är fortfarande så att erbjudandet om arbete inte är rättsligt bindande, det är fortfarande så att oseriösa arbetsgivare kan skicka in ett papper med påhittade siffror till Migrationsverket och sedan köra på.
Tandlösa förslag
Oseriösa arbetsgivare kommer fortfarande kunna utnyttja människor riskfritt, så länge de inte ljuger för Migrationsverket. Om de däremot ärligt säger att de betett sig svinigt mot personalen eller struntar i att svara på myndigheternas frågor är det lugnt.
Den stackars arbetstagare som jobbar hos en ljusskygg chef som blir påkommen har däremot fått en månad extra - totalt fyra - att hitta ett nytt jobb innan hen blir utkastad ur landet.
"Enligt Migrationsverkets uppfattning förekommer ett omfattande missbruk av regelverket rörande arbetskraftsinvandring", skrev Migrationsverket i sitt remissvar på Ferms och Billströms tandlösa förslag till uppstramning.
Ingenting har förändrats där. Ja, annat än att Svenskt Näringsliv fått en ny vd som lever i en värld där missbruket inte finns.