Alla vet att EU är den viktigaste spelplanen
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-05-02
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Margot Wallström målade Europavisioner på första maj. De stora penseldragen i Umeå handlade om utvidgningen, konstitutionen, de gemensamma värderingarna. EU-kommissionens vice ordförande fyllde i med sakfrågor som påverkar oss varje dag. Miljön. Brottsligheten.
Hennes exempel går att mångfaldiga. Varje riksdagsledamot, varje kommunalråd, varje myndighet vet att EU ofta är den viktigaste spelplanen. Ändå är det alltför tyst medan förhandlingarna pågår. Det stod inte mycket om EU-direktiv på gårdagens plakat. Först när besluten ska omsättas i praktiken brukar opinionen vakna.
Trycket på en förändring måste komma underifrån. Den som vill påverka måste lära sig vägen till EU. Förstamajtågen måste gå även till Bryssel och Strasbourg, åtminstone mentalt.
–Var själv med och blås lite i seglet, manade Margot Wallström åhörarna. Vi måste tänka annorlunda och påverka mer inom EU.
Uppmaningen är bra. Huvudansvaret ligger här hemma, även om det inte alltid är så enkelt.
Hur ska de anställda i Västerbottens landsting påverka nya EU-regler om vården? Vilka krav kan husägarna i Umeå ställa på sina banker när EU genomför sin inre marknad för finansiella tjänster? Vad kan anti-diskrimineringsbyrån i Umeå göra för att inte islamofobin ska styra EU:s kommande integrationspolitik?
Partierna och folkrörelserna måste kunna svara på sådana frågor.
Makthavarna i Bryssel har sin hemläxa att göra.
Det är utmärkt att kommissionen äntligen skaffar sig en strategi för bättre kommunikation. Margot Wallström är själv ett exempel på hur det borde gå till. Politiken måste beskrivas utifrån människors vardag.
Det är en av tre strategiska principer i det idépapper som Wallström diskuterade med sina kolleger förra helgen. De två andra är att verkligen lyssna på medborgarna och att förmedla budskap så nära människor som möjligt.
Självklarheter, kan man tycka.
I ord kanske.
Att omsätta principerna i praktisk handling vore en kulturrevolution.
Kanske är det därför som de konkreta förslagen dröjer. Idépapperet räknar upp reformer av kommissionens informationsverksamhet men är tunt på nya vägar för att få tjänstemännen att lyssna på gräsrötterna.
Deltagardemokrati är ett honnörsord i den nya konstitutionen. På mötet förra helgen enades EU-kommissionen om att lägga fram en vitbok om kommunikation. Det är ett bra tillfälle att berätta hur konstitutionen kan användas. Redan i den aktionsplan som också ska komma till sommaren borde det finnas initiativ för ökad öppenhet i kommissionens arbete och bättre samråd med folkrörelserna.
Strindberg skrev i dikten ”Esplanadsystemet” om att riva för att få luft och ljus. Om Margot Wallström ska lyckas räcker det inte med god vilja och lysande tal. Det behövs tuffa nypor och en rejäl förnyelse av kommissionens inre arbete. Inte minst av det informationsdirektorat som hon själv är ansvarig för.