Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Frans, Frank

Våldtäktsoffren blev inte trodda

Uppdaterad 2013-10-15 | Publicerad 2013-10-09

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Fanny, 19, är en av flera kvinnor som våldtagits av den falske modefotografen: ”Jag var i chock efteråt. Det kändes som att jag hade gått sönder.”
Foto: BILDBYRÅN

Polisen till kvinnan som just anmält en våldtäkt:

– Ja, det är så många unga tjejer som vill bli fotomodeller nu för tiden ...

Kvinnan hade just berättat att hon trodde att hon skulle göra ett modelljobb. Att allt spårat ur, att hon blivit våldtagen av mannen som inte alls var fotograf.

Och polisen svarar med att skuldbelägga kvinnan. Hon ville bli fotomodell, på något sätt ställde hon ändå upp.

Hon var bara en av dem som anmälde våldtäktsmannen, men som inte blev trodd. Det skulle dröja tio år innan mannen, som nu är i 50-årsåldern, i dag kunde åtalas för de våldtäkter som begicks mellan 2002 - 2013.

Enligt Stockholmspolisen har mannen lockat kvinnorna med modelluppdrag och fotograferingar. Han har organiserat gangbangs där upp till tjugofem män haft sex med en enda kvinna. Mannen har raggat kunderna på internet och sedan har kvinnorna lurats till lägenheter och hotell runt om i Stockholm. Där har kvinnorna utsatts för grova övergrepp. De har våldtagits, bundits, piskats och förnedrats. Det har inte saknats bevis, när mannen greps på väg till sitt vanliga jobb hade han ryggsäcken full med avancerade sexleksaker, rep, ansiktsmask och rånarluva.

Mannen har upprepat sitt tillvägagångssätt när han raggat upp tjejer som han sedan utnyttjat och sålt. Ändå dröjde det så många år innan åtal kunde väckas. Innan kvinnorna togs på allvar.

– Nu så här i efterhand finns det anledning till självkritik både för polisen och för åklagarmyndigheten, menar kriminalinspektör Anna Kullberg i Ekot.

– Hans offer är genomgående redan utsatta, "tacksamma" offer. Man får en känsla av att rättsväsendet inte riktigt tagit dem på allvar, instämmer advokat Sabina Böö som är målsägarbiträde till fyra av kvinnorna.

För åtta år sedan konstaterade den statliga utredningen om offer för sexualbrott att många av dem kände sig kränkta och ifrågasatta i sina kontakter med myndigheterna. Att de fick frågor som "Hur kommer det sig att du följde med honom hem?"

Sexbrottsofferutredningen visade att kvinnorna inte hade svårt att svara på obehagliga frågor om våldtäkten, men att de däremot kunde bryta ihop när någon ifrågasatte deras sätt att klä sig. När de fick frågor och sex- och alkoholvanor.

När kvinnan granskades på ett mer ingående sätt än till och med förövaren.

Men det var åtta år sedan den utredningen kom. Polisen har hela tiden arbetat med sina attityder, det kan man läsa inte minst i Polistidningen: "Viktigt att våldtäktsoffer blir trodda." "Bättre dokumentation krävs vid våldtäktsutredningar."

Och möjligtvis är dagens åtal en framgång för polis och åklagare. Men att det kan betraktas som ett framsteg är kanske det sorgligaste av allt. Samhället lät våldtäktsmannen fortsätta i tio år.

Endast 23 procent av sexualbrotten anmäls, enligt Brå. Större är inte offrens förväntningar på samhället.