Den sociala krisen har funnits hela tiden

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

När socialarbetare i Stockholmsstadsdelarna Enskede, Årsta och Vantör möter Mona Sahlin på frukost försäkrar de sig först av allt om att alla ska få prata. De har mycket att berätta.

Människors behov av hjälp ökar dramatiskt. I september förra året hade 1?400 av stadsdelens hushåll försörjningsstöd. I dag är det 1?600 hushåll. Fler kommer det att bli, i spåren av arbetslösheten och den ekonomiska krisen.

Budgeten har inte utökats de senaste fem åren. Löner och priser har höjts i många år utan att kompenseras. Det drabbar naturligtvis verksamheten.

”Vi bemöter inte människor längre”, skriver socialarbetarna i ett brev till Mona Sahlin. ”Det är svårt för klienter att komma i kontakt med en handläggare och få sin sak prövad.”

Oavsett om det handlar om barn och ungdomar, funktionshindrade eller äldre borde budgeten anpassas efter verkligheten och inte tvärtom, konstaterar de.

Veronica Engström är socialsekreterare på försörjningsstödsenheten. Hon berättar om arbetskamrater som arbetar på lunchen, inte går på fikarast och ständigt jobbar över. Då blir det ingen ork över till att kritisera brister i verksamheten och arbetssituationen.

”Det är som att vi har fått ansvaret att lösa hela samhällets problem. Vi ska ta itu med konsekvenserna av finanskrisen och nedskärningarna i a-kassan och sjukersättningen.”

Omsättningen på socialsekreterare är mycket stor: ”Att utbilda sig till socionom och sedan inte kunna arbeta effektivt med sina klienter skapar frustration.”

Eva Skärvall jobbar som budget- och skuldrådgivare. Hon berättar om ett socialt skyddsnät ”som till och med valar kan ta sig igenom”.

Uppsägningarna och avhysningarna från bostäder ökar. Barnfamiljer, unga, äldre och människor med psykiska problem riskerar att bli hemlösa. Många har svårt att lyssna på sina behandlare inom psykvården, eftersom de samtidigt sitter och oroar sig för hur hyran ska betalas.

”Vi skulle behöva jobba mer i team”, säger Eva Skärvall. Det är svårt när pengar och tid saknas. Människor puttas mellan enheter och faller mellan stolarna.

Lena Houghton är familjebehandlare. ”Som socialarbetare är det viktigt att ha ett lokalt nätverk för att kunna hjälpa barn i kris”, säger hon. Man måste finnas ute i bostadsområdena. Man måste samarbeta med föreningslivet, skolan och kyrkan för att nå barnfamiljerna.

Den kommunala öppenvården har både lokalkännedom och nätverk. Men nu är öppenvården på väg att säljas ut. Viktig kunskap går förlorad i köp- och säljhysterin.

Mona Sahlin får mycket att tänka på. Det brukar sägas att finanskrisen ännu inte har nått Stockholm, konstaterar hon. ”Men era berättelser visar att den sociala krisen har funnits hela tiden. Klyftorna växer och blir värre nu när finanskrisen och arbetslösheten sveper över Sverige”.

Klassamhället har inte varit en del av den politiska debatten, säger Mona Sahlin. Fler politiker än hon borde äta frukost i verklig­heten.