Lyssnar på alla – men bestämmer mest själv

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-08-11

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Det verkliga budskapet från Fredrik Reinfeldt fanns i en liten kommentar till synes vid sidan av dagens ämne, Moderaternas krav inför budgetförhandlingarna.

Vi moderater, sa statsministern, vill ha ”vår beskärda” del av inflytandet.

I klartext, Reinfeldt tänker lyssna på alla i regeringen, men när det kommer till kritan är det han och Anders Borg som bestämmer. Hägglund kan glömma sin vurm för pensionärerna och Olofsson sluta drömma om en storsänkning av arbetsgivaravgiften. Björklund kan ge upp försöken att samla politiska poäng på ekonomkårens och oppositionens krav om mer pengar till kommunerna.

Det sistnämnda är nämligen moderaternas första prioritet, även om varken Reinfeldt eller Borg vill tala om hur mycket mer pengar kommunerna kommer att få.

Moderaterna har, med statsministerns ord, ”lyssnat till signalerna” om att kommunerna säger upp anställda i skola, vård och omsorg. Och som om inte det vore nog dessutom höjer skatten. Det vill Reinfeldt sätta stopp för.

–?Det handlar om leverans, sa Reinfeldt med barsk min.

Någon undrade hur regeringen skulle garantera att pengarna fick effekt.

–?Det kan vi inte, sa Anders Borg, vi har ju kommunalt självstyre.

Så mycket för Reinfeldts stränga uppsyn.

Statsministern har ju tidigare gång på gång avfärdat kraven på höjd ersättning till kommunerna. När verkligheten nu tvingar honom att byta fot gäller det att behålla ansiktet. Sådan är politiken.

Annars var budskapet mest positivt. Krisen blir kanske inte så djup som vi fruktat, vare sig här hemma eller i världen. Människor och företag är lite mindre pessimistiska och statens ekonomi ser bättre ut än i vårens nattsvarta prognoser:

”Siffrorna kommer in bättre”, förklarade finansministern.

De massiva krisinsatserna från världens regeringar ser alltså ut att i vart fall hejda en ny depression.

Borgs och Reinfeldt borde förklara varför de konsekvent kritiserat just dessa krisåtgärder. Det gjorde de inte i går.

I stället drog statsministern och finansministern slutsatsen att det finns behov av, och utrymme för, krisinsatser. Vid sidan om ökade anslag till kommunerna också mer pengar till arbetsmarknadspolitiken och kanske dessutom nya skattesänkningar.

De krisåtgärder som Sverige inte hade råd med när prognoserna pekade på ett allvarligt fall i ekonomin kan alltså genomföras nu, när osäkerheten minskar...

Sådan kan politiken också vara.

Ändå återstår den största politiska motsägelsen för Borg och Reinfeldt att hantera. När krisåtgärderna presenteras i budgeten kommer de nämligen inte att räcka. Inte för att undvika neddragningar i kommunernas ekonomi och inte för att hindra arbetslösheten från att växa.

Frågorna från människor som förlorat sitt jobb eller ser den kommunala servicen

urholkas kommer att handla om varför inte mer gjordes tidigare.

Då hjälper det inte hur bra ”siffrorna kommer in” på finansdepartementet.

Följ ämnen i artikeln