Att jobba med kvinnor – en pest för plånboken
I takt med att arbetslösheten i Sverige stiger är det allt fler som börjat prata om att ingångslönerna borde sänkas. Tydligen ska det hjälpa.
Centerpartiets Annie Lööf tycker att folk som får sitt första jobb ska tjäna 25 procent mindre än i dag och i början av året var statsminister Reinfeldt i glassiga Davos och ojade sig över att en för liten del av den svenska ekonomin består av låglönejobb.
2011 talade Anders Borg om för politikerna i Sveriges Kommuner och Landsting att de misslyckats som löneförhandlare eftersom ingångslönerna är för höga bland kommunanställda. Sedan lade han till att anställda på hotell, restauranger och i handeln tjänar för bra.
Samtidigt har regeringen via andra representanter - huvudsakligen jämställdhetsministern Maria Arnholm (FP) - beklagat att en kvinna fortfarande tjänar mindre än en man.
Det är märkvärdiga motsägelser.
I dag presenterar fackförbundet Vision en beräkning där man har jämfört lönerna för civilekonomer, personalchefer och it-tekniker. Det visar sig att det för en tjänsteman alltid lönar sig att jobba inom en mansdominerad bransch. I branscher där de flesta är kvinnor tjänar alla mindre, även männen.
En civilekonom som jobbar i en kvinnodominerad sektor får 17 000 kronor mindre i månaden och en personalchef 10 000 kronor mindre än en person som jobbar inom en mansdominerad sektor, enligt Vision.
På 20 år går en civilekonom anställd i en svensk kommun miste om 6,6 miljoner jämfört med om hen skulle få de pengar som motsvarar medellönen för ett jobb i privata sektorn, visar beräkningar.
Att jobba med många kvinnor är nästan som en lika vådlig smitta för lönebeskedet som det är att vara kvinna.
Tendensen känns igen.
I en rapport har LO visat hur arbetarlönerna i alla branscher som domineras av kvinnor ligger under genomsnittet. Alla löner i branscher där män dominerar ligger å andra sidan över samma genomsnitt.
I Sverige är kvinnoyrken fortfarande låglöneyrken - i genomsnitt tjänar en kvinna 3,6 miljoner mindre än män under ett yrkesliv.
De här sakerna hänger naturligtvis samman. Även om varken näringsministern eller statsminister vet om det så har stora grupper på den svenska arbetsmarknaden redan i dag riktigt låga löner.
Och det är, som sagt, ofta kvinnor.
Få unga kvinnor som är anställda inom hotell- och restaurangbranschen eller som lokalvårdare i kommunala fastighetsbolag tjänar mer än kollektivavtalets lägstalön, vilket är cirka 16 000 kronor i månaden efter skatt.
Det här är alltså människor som Annie Lööf tycker ska tjäna ännu lite mindre.
Ska vi kunna utjämna löneskillnaderna mellan män och kvinnor så behöver vi också satsa på att höja de lägsta lönerna.
Men det lär vi knappast höra någon representant för den här regeringen säga.