Jo, något har brustit i Reinfeldts Sverige
Efter valet kan det vara slut med Sverige som vi känner det.
Ja, åtminstone om man får tro några av de personer som styr Sverige i dag och för allt i världen vill fortsätta göra det.
I takt med stigande opinionsstöd för Miljöpartiet, Feministiskt initiativ och Vänsterpartiet har Fredrik Reinfeldt under våren utvecklats till en sorts Nostradamus som ser tecknen på apokalypsen hopa sig.
Samma visa i Almedalen
I tidningsintervjuer har statsministern varnat för att MP kommer ”omstörta” samhället och inskärpt att han är emot revolution. Han har klargjort att han ”tänker samla alla krafter som inte tror på Fi för deras svar leder till kaos”. Dessutom hävdar han att en röst på någon
annan än honom är en röst på ”revolution och ställa samhället på ända”.
Under sitt tal i Almedalen var det samma visa: alla partier som inte får plats i hans dysfunktionella regeringskoalition hatar och hotar det mysiga och fina Sverige som nu växer fram med massarbetslöshet, revor i välfärden, trygghetssystem i spillror och en skola i strykklass.
I går slog Anders Borg och några M-underhuggare till med en debattartikel i Dagens Nyheter där vi fick veta att huvudstaden är särskilt hotad. Städade parker och uteserveringar, ja det kan vi bara glömma om stockholmarna har den dåliga smaken att rösta rött, grönt eller rosa i höst.
En sak har redan gått sönder
Paranoian stiger och tokerier blir tokigare för varje dag vi närmar oss valet.
På Twitter sprider Sten Nordin – stark moderatman i Stockholms stadshus – en vädjan till väljarna om att inte ”slå
sönder Stockholm” och Folkpartiet har i sina officiella kommunikationskanaler insinuerat att Gudrun Schyman strävar efter diktatur.
S-ledaren Stefan Löfven brukar ibland varna för att något håller på att gå sönder i Sverige. Efter några veckor i valrörelsen 2014 står det klart att en sak
redan gått i tusen bitar: borgerlighetens känsla för proportioner.