Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Emil, Emilia

Kom igen nu, EU tillåt fri abort

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2003-05-03

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Förra våren folkomröstade Irland om abort. Den konservativa regeringen och den katolska kyrkan ville skärpa abortlagarna ytterligare. Inte ens våldtagna, självmordsbenägna flickor skulle tillåtas abort. Men irländarna röstade nej till lagskärpningen – med knappa 10 000 rösters övervikt.

I USA satsar Bushadministrationen hundratals miljoner dollar och stor politisk prestige på antiabortpropaganda. Även om den kristna högern inte är lika stark i Europa som i USA, märks de kvinnofientliga stämningarna även här. Vatikanen har öppnat kontor i Bryssel. Tillsammans med andra moralkonservativa krafter lobbar den för restriktivare abortlagar i EU.

I Portugal är abort förbjudet sedan 1993. Förra året åtalades 17 portugisiska kvinnor som gjort abort och 26 personer i ett nätverk för abortsökande. En sjuksköterska dömdes till åtta och ett halvt års fängelse för att ha utfört illegala aborter med stulen utrustning, läser jag i ett nyhetsbrev från RFSU.

Bland EU:s ansökarländer finns Polen och Malta. Polen har en av Europas hårdaste abortlagar – abort är endast tillåtet vid särskilda omständigheter, men kan även då nekas av sjukvårdspersonal. För att gå med i EU kräver Polen undantag från framtida gemensamma lagar som rör aborter. Malta, som bestraffar aborter med upp till tre års fängelse, har redan fått ett sådant undantag av unionen. Katolska lagar ska kunna stå över eventuella EU-lagar.

Varför är EU så undfallande när det gäller kvinnors reproduktiva rättigheter? Varför blir det ramaskri när Turkiet bryter mot mänskliga rättigheter, men bejakande tystnad när Malta gör det? Förmodligen därför att kvinnors rättigheter inte ses som mänskliga, trots att FN har definierat dem så, i såväl kvinnokonventionen som Kairodokumentet. Det andra könet kommer fortfarande i andra hand.

I juni förra året antog EU-parlamentet, efter lång debatt, en urvattnad version av den så kallade Van Lancker-rapporten. Den uppmanar alla EU-länder att arbeta för en fri abortlagstiftning och en god sexualundervisning. Abortmotståndare lobbade aktivt mot beslutet. De svenska moderata och kristdemokratiska EU-parlamentarikerna röstade nej, precis som sin konservativa partigrupp.

Moralkonservativa krafter gör alltså allt de kan för att styra EU i abortfientlig riktning.

Samtidigt duckar Sverige och andra liberala medlemsländer för abortdebatten.

De verkar vilja hålla kvar frågan på nationell nivå, av rädsla för att gemensamma EU-lagar ska sätta käppar i hjulet för de medlemsländer som redan har fri abort. Resultatet riskerar att bli en europeisk abortdebatt där bara motståndarna hörs.

EU har minimiregler för allt från miljömål till sysselsättning. Det är inte för mycket begärt att EU:s radikala krafter också kräver en anständighetens nedre gräns för abort. Ansökarländernas kvinnor, som litar på unionens tal om frihet och demokrati, ska inte behöva få sina förhoppningar grusade av bakåtsträvande Vatikanstatsgubbar.

En krönika om Bushs krig mot kvinnorna publicerades 17 april.

Åsa Petersen