Låt värnplikt bidra till bra integration
Publicerad 2015-11-09
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Sverige avskaffade den allmänna värnplikten 2010 efter ett riksdagsbeslut med tre rösters marginal. Sedan dess har det varit permanent kris i Försvarsmaktens personalförsörjning.
I takt med att Ryssland rustade upp och det säkerhetspolitiska läget blev allt mer oförutsägbart avrustade Fredrik Reinfeldt och Moderaterna landet för allt vad tygen höll. Peter Hultqvist (S) blev snabbt en populär försvarsminister i nästan alla läger bara genom att sluta skönmåla utvecklingen i Ryssland och säga som det är om den dåliga svenska beredskapen.
Elefanten i rummet
Sedan valet har utvecklingen vänt, Försvarsmakten har fått mer resurser, övningsverksamheten har ökat och personalen har börjat återfå viss framtidstro.
Det går framåt även om det går långsamt och med för små resurser. Men elefanten i rummet är fortfarande frågan om hur soldater och sjömän ska rekryteras.
Litet land behöver värnplikt
Nyligen tillsatte regeringen den tidigare riksdagsledamoten Annika Nordgren Christensen (MP) för att utreda frågan. Hon är ett mycket bra val, en respekterad och kunnig försvarsdebattör med förtroende i alla läger. Men hon kommer att behöva säga politikerna en del obekväma och dyra sanningar.
En sådan är att ett litet land behöver någon form av allmän värnplikt om vi ska kunna komma upp i de volymer av soldater och befäl som behövs. Det är faktiskt just en plikt, inget fritt val, att ställa upp för landet i kris eller krig. Det ska självklart inte bli som förr, då vi satte vapenvägrare i fängelse, men medborgarskap är inte bara en rättighetskatalog – det är en ömsesidig relation.
Folklig förankring
En annan sanning är att försvarsviljan, och människors förståelse för vad som krävs i kriser, faktiskt bygger på att man utbildar folk. Varken folklig förankring eller färdighet i att ta hand om sig och de sina i en krissituation uppstår av sig själv.
Vi är i dag oerhört sårbara, för allt från vilseledande propaganda från främmande makt till vår personliga säkerhet om strömmen, vattnet eller betalningssystemet skulle sluta fungera. Vi behöver stärka vårt säkerhetspolitiska immunförsvar.
Polarisering säkerhetspolitiskt problem
Samtidigt skulle någon form av värnplikt även vara en viktig insats för integration och sammanhållning. Det skulle ge en möjlighet för många att göra en insats för sitt nya hemland och samtidigt få en väg rakt in i det svenska samhället. Man kan skratta åt det asociala i folk som bryter isen vid middagen med att berätta lumparhistorier, men nog skapade den gamla militärtjänstgöringen ett ”vi” som var starkare än skillnader i både klass och bakgrund.
Ett polariserat samhälle där människor ställs utanför är också ett säkerhetspolitiskt problem.
Samhällsplikt
Vi skulle behöva införa någon form av kortare samhällsplikt, kanske i samarbete med gymnasiet, för att höja den allmänna kunskapsnivån om militära och civila kriser. Alla ungdomar borde få mönstra och få insikter om ifall Försvarsmakten kan vara något för dem.
Och rekryteringen kan inte vara helt frivillig. Sverige behöver åter kräva att de mest lämpliga och motiverade gör en insats.