Dansk ytterhöger hyllar franskt nej
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-06-15
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Förra söndagen firade danskarna sin grundlag. Det bjöds till fest på Lykkesholm: den vackraste stad jag vet, skrev en gång H C Andersen.
Nationalromantiken flödade och Pia Kjærsgaard från högerpopulistiska danskt folkeparti höll högtidstal.
– Det franska folket har rest sig, sa hon.
– EU:s monstruösa författning har fallit och med den djungelliberalismen och EU:s tröttsamma socialism.
Det var säkert en fin och ljus och riktigt dansk fest. Ondskan hade oskadliggjorts.
Den effektiva Kjærsgaard, som håller rent kring gränserna och mot ”muselmanerna”, kan räkna med att den danske regeringen mycket snart ställer in EU-folkomröstningen, annars annonserad till den 27 september. Statsminister Anders Fogh Rasmussen tycker inte längre det finns något fördrag att rösta om. Utrikesminister Per Stig Møller, som är konservativ men ändå lärd författare till en fin bok om marxismen i Frankrike, önskar en tankepaus i Europa.
Svend Auken, socialdemokraternas talesman i Europafrågor, följde rådet. När han tänkt en stund sa han: Folkomröstningen hänger på en tunn tråd.
För ett år sedan satt jag i en av folketingets svala salar och diskuterade EU med Svends syster Margarete, präst och socialistiskt folkepartis (sf) representant i EU-parlamentet.
– EU är en fantastisk möjlighet, sa hon och tänkte både på miljöpolitiken och idén om att bryta USA-högerns utrikespolitiska dominans.
Sf:s grundlinje ligger dock fast: EU är både ”godt och skidt”. Euron och EMU kalÌ´2;las, förstås och med all rätt, ”skidt”. Fördraget, som nu håller på att smulas sönder, är däremot ”godt”.
Villy Søvndal, tämligen nyvald ordförande i sf, ser demokratiska framsteg i EU-fördraget.
– Fördraget rymmer långt starkare garantier för demokrati och öppenhet i EU än tidigare, säger Anne Grete Holmsgaard, som skulle ha lett partiets ja-kampanj.
Hennes uppdrag är slutfört innan det inleddes. Socialistiskt folkeparti värjer sig däremot mot att ”nejet” främst tolkas som uttryck för primitiv nationalism: rädsla för globalisering, invandring och turken.
Partiet vill bryta både mot vänsternationalismen och den gamla klassiska danska EU-linjen: ”Flaggan följer fläsket”.
Søvndal resonerar om vad den europeiska tankepausen skulle kunna skapa. Han vill se en social pakt i EU. Den skulle skydda mot fattigdom, garantera sociala rättigheter, skapa fler arbeten och förbättra integrationspolitiken. En tilltalande önskelista, inte olik den som den civiliserade delen av de franska nej-röstarna ställde upp. Kanske en aning idealistiskt eller orealistiskt med tanke på högerdominansen inom EU.
Å andra sidan. François Mitterrand sa en gång: EU måste bli socialt, annars blir det aldrig av.