Välfärdens kvinnor riskerar sin hälsa
– Vår arbetssituation på förlossningen kan vara så frustrerande. Det kan vara akuta kejsarsnitt, mammor som ska föda ut sitt döda barn och så går man hem med det här i tankarna på kvällen. Många får sömnproblem.
Helena Wallén är undersköterska på förlossningen vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.
Hon intervjuas i Dagens Nyheter med anledning av att Försäkringskassan presenterar siffror för vilka yrkesgrupper som står för ökningen när sjukskrivningarna nu ökar.
Stress och press
Helena Wallén tillhör en av dessa grupper. Det är nämligen bland sjukvårds- och omsorgspersonal samt handelsanställda som ohälsan är som allra störst.
Barnskötare, vårdbiträden, undersköterskor, personliga assistenter, skötare och vårdare toppar statistiken över sjukfrånvaron och kvinnor är värst drabbade.
I april i år fick 179 723 personer sjukpenning från Försäkringskassan. 117 752 av dessa var kvinnor.
Att sjuktalen ökar är förstås en effekt av ett arbetsliv som kräver allt mer. Press, stress, osäkra anställningar, ökande krav och en känsla av att man inte har makt över sin arbetssituation sliter på människor.
Samtidigt brister både det förebyggande hälsoarbetet och rehabilitering. I dag får bara drygt hälften av LO-kvinnorna tillgång till företagshälsovården. På 1990-talet drog staten in bidragen till företagshälsa och arbetsgivarsidan sa upp det centrala arbetsmiljöavtalet.
Arbetets innehåll
Alliansregeringen började sin tid vid makten med att göra stora nedskärningar i det statliga arbetsmiljöarbetet, lägga ned Arbetslivsinstitutet som forskade om arbetsmiljö och dra ned resurserna till arbetsmiljöutbildningar.
Till detta kan vi lägga regeringens massiva skattesänkningar, som bland annat betalats genom nedskärningar i sjukförsäkringen. Att det fått effekt på arbetsmiljön i skattefinansierade verksamheter bör inte vara någon överraskning.
Efter åratal av tuffa tag mot sjuka och nedprioriterat arbetsmiljöarbete är det dags att vi på allvar börjar prata om arbetets innehåll.
När kvinnor som vårdar andra löper störst risk att själva bli sjuka är det en signal om att vi måste byta riktning på vår politik.