Socialdemokraterna ska inte sjunga opera
Nej Pär Nuder fick inte rätt.
Det Socialdemokratiska partiet finns trots allt kvar. Stefan Löfven har kanske inte Mona Sahlins snabba replik och inte Håkan Juholts frustande gläjde.
Men Stefan Löfven kan åtminstone hålla ihop partiet.
Det har gått ett drygt år sedan Stefan Löfven tog över ledarskapet efter några fullständigt kaotiska år i partiet. I den nyutkomna boken "En marsch mot avgrunden" (Albert Bonnier) beskriver författarna Tommy Möller och Margit Silberstein åren efter Göran Persson.
Det är ingen rolig läsning. Så här i efterhand är det egentligen en fullständigt förfärlig läsning.
Det var inte konstigt att Pär Nuder sa att han skulle gå hem och dricka det sydafrikanska vinet Allesverloren (allt är förlorat). Vinet fick sitt namn när vingården i Swartland brann ner till grunden och det var väl så Pär Nuder såg på partiet för några år sedan. Som något som behövde byggas upp från grunden.
En föreställning
Pär Nuder var kronprinsen som aldrig fick bli partiledare. I stället valdes Mona Sahlin som ledde partiet till valförlust och efter henne brast fördämningarna. Hon avsattes och det som sedan hände passar egentligen bättre på Kungliga Operan. För det handlar om gamla rivaler som förtalar och motarbetar varandra innan de till sist gör upp (Pär Nuder, Sven-Erik Österberg, Thomas Östros, Mikael Damberg, Håkan Juholt).
Det handlar om den manipulativa kvinnan (Berit Andnor)... och den förskjutna (Mona Sahlin).
Det handlar om mörka hemligheter (Pär Nuder) och mycket pengar (Göran Persson, Pär Nuder, Thomas Östros, Anders Sundström). Ja till och med den tragikomiske figuren finns med, han som hela publiken skrattar åt (Håkan Juholt).
Röjt i resterna
Det är ett fullbordat drama och egentligen är det helt osannolikt att Stefan Löfven redan lyckats röja upp i resterna efter den kraschade föreställningen. Om en månad håller Socialdemokraterna kongress och då kommer striderna att vara helt annorlunda och förhoppningsvis mer nertonade. Då kommer debatterna att handla om sakfrågor som ungdomsarbetslöshet, jämställdhet och välfärdsvinster.
Det får gärna hetta till lite i partidiskussionerna. Höger mot vänster skapar balans och möjligheter till kompromisser. Personstrider, däremot, de handlar bara om att förgöra varandra.