Skit i feminismen – bara vi får tv-tid
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-10-05
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Här kommer räkningen – it’s pay back time. Ungefär så formulerades nyheten att en rad vänsterpartister i en riksdagsmotion vill utreda hur mycket mäns våld mot kvinnor kostar samhället. Först ska en summa i kronor och ören fastställas. Sedan ska männen kollektivt betala notan, kanske i form av en mansskatt, antydde Gudrun Schyman.
Vilken smart mediestrategi. Jag har läst motionen. Visst talar den om behovet av att slå fast kostnaden för våldet – så skulle SAMHÄLLSPROBLEMET mäns våld mot kvinnor synliggöras. Det är en toppenidé. Mäns våld mot kvinnor, den livsfarliga mansroll som tvingar fram det sexualiserade våldet, är inte bara en mänsklig utan också en samhällsekonomisk katastrof.
När män förgriper sig på kvinnor resulterar det i sjukvårdskostnader, poliskostnader, fängelsekostnader, sjukskrivningskostnader... plus priset som aldrig går att mäta, men som själen betalar i form av smärta, lidande, rädsla, sorg och brustna drömmar.
Men det där med ”mansskatten”, var kommer det in i motionen? Bara i en enda fluffig mening som lyder ”Det blir då naturligt att fråga sig på vilket sätt män kollektivt skall ta det ekonomiska ansvaret för mäns våld mot kvinnor”. Vänsterpartisternas huvudsak är att STATEN, inte MÄNNEN, måste ta sitt ”finansiella ansvar” för konsekvenserna av mäns våld mot kvinnor. Det duger inte att som idag lämpa över kostnaderna och ansvaret på frivilliga kvinnojourer, som kommunpolitiker ofta hyllar men inte sällan stryper bidragen till.
Vänsterpartisterna vill att det ekonomiska stödet från staten till kvinnojourerna ska öka, eftersom ”det patriarkala våldet grundas på en samhällelig struktur och måste förändras genom övergripande statliga åtgärder”.
Utmärkt. Mer pengar till kvinnojourerna! Få saker är mer angelägna. Men Schyman väljer att koncentrera sig på att män kollektivt ska betala.
Istället för en seriös diskussion om mäns kollektiva ansvar för det sexualiserade våldet – om vad mäns våld mot kvinnor egentligen gör med samhället – får vi några dagars lättviktig debatt om ”mansskatt”.
Som om män kunde köpa sig fria från mäns våld mot kvinnor. Som om männens alternativ till att tala om mäns våld mot kvinnor kunde vara att betala.
”Mansskatten” kommer knappast att tas på allvar, den kommer aldrig att få män att sluta slå kvinnor, men den kommer att bli höstens vanligaste skämt. Den feministiska debatten får betala ett högt pris för vänsterpartiets mediekåthet.
I DN skriver en rad kända svenska män, däribland justitieminister Thomas Bodström och höjdhopparen Stefan Holm, ett upprop mot barnsexhandeln. Deras budskap är att män köper sex, och att andra mäns tystnad blir ett stumt medgivande till övergreppen:
”Det behövs män som klarar att utmana andra män, sina vänner och arbetskamrater. Men framförallt handlar det om att sluta känna kollektiv skuld och istället ta kollektivt ansvar.”
Det hade räckt om Schyman hade sagt så. Det hade verkligen varit bättre.