Riksdagen får inte abdikera från EU
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-10-20
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Vi ska satsa mer på EU, heter det i högtidstalen på Helgeandsholmen. Riksdagsstyrelsen, som möts i dag, är på väg att göra det motsatta.
Miljöpolitik, arbetsvillkor, konsumentfrågor och många andra områden styrs alltmer av beslut i Bryssel.
Många medier har ändå dragit ned sin Europabevakning. Tidningen Riksdag och departement gör det motsatta. En trist byråkratprodukt har på några år bytt skepnad till en spännande och modern tidskrift, med Sveriges kanske mest heltäckande EU-nyheter.
Ett axplock från det senaste numret: Miljön blir bättre genom hårdare krav på växthusgaser. Europaparlamentarikern Karl Erik Olsson byter sida och börjar jobba åt lobbyföretaget Kreab. EU-kommissionen vill återigen avreglera hamnarna – hur går det med säkerheten?
Inga sensationer, men genomarbetade, pålitliga upplysningar om vad som verkligen händer. Vecka efter vecka, en utmärkt källa för den som vill följa och påverka Europapolitiken.
Nu diskuterar riksdagsstyrelsen kraftiga nedskärningar. Journalisterna på tidningen menar att Riksdag och departement inte längre kommer att kunna ha en bred EU-bevakning. De hävdar att socialdemokraterna och moderaterna står bakom besparingarna.
Leif Jakobsson, en av s-ledamöterna i riksdagsstyrelsen, ville i går inte uttala sig om förslaget i sin helhet.
– Någon ambition att minska EU-bevakningen har inte funnits med under resans gång, säger han dock.
Frågan är vad som händer i praktiken om anslagen minskar.
– En stor del av vår EU-bevakning görs av frilansar, berättar chefredaktören Roger Älmeberg. Nu planerar man framför allt att skära ned på våra rörliga medel. Då blir det svårt att ha råd med texter utifrån. Dessutom klarar vi inte att resa ned för att bevaka viktiga händelser, som EU-toppmötena.
Även den som inte läser Riksdag och departement bör oroa sig över hur partierna prioriterar. Trots att talman Björn von Sydow vill satsa på EU talar vardagen ett annat språk.
Fortfarande producerar ledamöterna skyskrapshögar av enskilda motioner som begravs utan åtgärd. Kretsloppstänkandet står högt i kurs, ofta är det samma krav som många gånger förr.
Mer papper kommer det att bli.
Riksdagen har beslutat att fördubbla antalet politiska sekreterare åt riksdagsledamöterna, till en kostnad av 115 miljoner kronor per år. Det vore OK om de folkvalda därmed kunde få ett ordentligt grepp över EU-frågorna. Så ser det tyvärr inte ut.
När socialdemokraterna sökte intresserade handlade arbetsbeskrivningen om att skriva motioner, riksdagsfrågor och bevaka andra partier. Ytterst lite om EU. Jag tror inte att det är så annorlunda i de andra partierna.
Statsråden eller deras medarbetare reser till EU-möten och förhandlar fram nya lagar. Riksdagen är på väg att abdikera från sina möjligheter att påverka och att bidra till en bättre Europadebatt. Tidningen Riksdag och departement är det senaste exemplet.
Är det verkligen vad Björn von Sydow, Britt Bohlin Olsson, Leif Jakobsson och övriga ledamöter av riksdagsstyrelsen vill?