Ägande är inte en absolut rättighet

Florens.

I den italienska staden Florens är samma familjer rika i dag som för 600 år sedan. Under 20 generationer har ekonomisk och social ställning ärvts genom krig, farsoter och skiftande tider. Det är två ekonomer på­ ­italienska centralbanken, Guglielmo Barone och Sauro Mocetti, som har jämfört data från skattelängden 1427 med den 2011. Slutsatsen är häpnadsväckande. ”De (familjer) med högst­ ­inkomst bland dagens skattebetalare fanns redan på toppen av den socioekonomiska stegen för sex sekel sedan” skriver de på den ekonomiska forskningsbloggen VoxEU.org.

Italienska efternamn är speciella och har en stark geografisk koppling, därför kunde forsk­arna utgå ifrån namnen på medlemmarna i det medeltida skråväsendet och jämföra dem med namn i dag. Skattelängden 1427 togs fram eftersom Florens låg i krig mot Milano. Staden höll bokstavligen på att gå i konkurs och de styrande genomförde en skattskrivning av 10 000 personer där uppgifter om varje hushåll samlades in.

I dag finns 900 av efternamnen fortfarande kvar i staden och 52 000 ättlingar till de som skattskrevs 1427.

Går i arv även i Sverige

De mest förmögna i dag har förfäder som var rika skomakare under medeltiden. Liknande forskning finns från Japan där arvtagarna till krigarklassen samurajer fortfarande har en framskjuten ställning trots att den sociala ordning där gruppen ingick upplöstes för över 140 år sedan.

Men även i Sverige är det påtagligt hur fina namn och stamtavlor också ofta är förknippande med ekonomisk och politisk makt. Två statsministrar under 1900-talet hette exempelvis Bildt. Trots demokratins och välfärdsstaternas intåg är fortfarande valet av föräldrar en av de ­viktigaste faktorerna bakom ­dina möjligheter att själv lyckas. I rättsvetenskapen pratar man ibland om äganderätten som ett ”knippe rättigheter”. Att äga ger

i omväxlande grad rätt att bruka, överlåta och skänka bort egendom men det finns gränser. Allemansrätten ger alla människor möjlighet att uppleva vår fantastiska natur och staten har rätt att kräva medborgarna på skatt.

Men det verkar ha skett en glidning i riktning mot ökad tyngd för äganderätten. Det är mycket illa. I Sverige har vi exempelvis avskaffat just de skatter som omfördelade rikedom, arvsskatt, förmögenhetsskatt och fastighetsskatt. Vi har inte ens ett båtregister så att vi kan beskatta de mest vräkiga lyxbåtarna. Resultatet är bland annat ohemult stora arbetsfria inkomster för redan förmögna och ökade klyftor. När det byggs allt mer i strandskyddat område eller mark­ägare kräver undantag från allemansrätten är det vanliga människor som hindras från att röra sig fritt i skogen eller i skärgården. Äganderätt är en viktig del av en fungerande marknadsekonomi, men frågan är om inte pendeln svängt för långt. Borde det inte löna sig bättre att arbeta och utbilda sig än att ärva och äga? Och varför ska just de förmögna slippa ta sitt ekonomiska ansvar för landet? Den sociala ­rörligheten i Florens är trots allt inget att ­sträva efter.

Följ ämnen i artikeln