Bakterierna som är en hotande farsot
De är ett smygande hot, ungefär som förändringarna i klimatet.
Resistenta bakterier sprids på svenska sjukhus, konstaterar Folkhälsomyndigheten i en rapport som presenteras i dag. Trots uppstramade hygienregler lyckas sjukhusen inte få kontroll över de farliga bakterierna.
I fjol ökade antalet positiva provsvar för sjukhussjukan MRSA med 17 procent till 2 452. VRE ökade med 49 procent och tarmbakterier med ESBL med 13 procent.
Förkortningarna är många och precis som med klimatet är det svårt att greppa det här med resistenta bakterier. Är det något jag som medborgare kan göra? Är det regeringens fel eller är det bara WHO som kan stoppa spridningen över världen?
Danska grisar
I bland handlar det om människor och i bland om danska grisar. Är det köttets fel att vi blir sjuka?
Svaret är givetvis att bakterier finns överallt. Det är när vi försöker stoppa dem med antibiotika som de blir mer motståndskraftiga. Till slut biter medicinen inte på bakterierna och då kan den som drabbats av dem inte längre botas.
Vi riskerar alltså att kastas hundra år tillbaka i tiden då människor dog av en enkel lunginflammation.
Antibiotikaresistensen jämförs med aids och beskrivs som en kommande farsot, men självklart finns det möjligheter att begränsa den. Som medborgare kan vi sluta kräva antibiotika i tid och otid. Många sjukdomar läker ut av sig själv. Svenska läkare är numera försiktiga i sin förskrivning som i fjol minskade med åtta procent.
Proppas fulla
Ännu viktigare är det att djur inte rutinmässigt proppas fulla med antibiotika för att de ska växa fort. Det är här de danska grisarna kommer in. Orimliga mängder antibiotika används i djurindustrin över hela världen och egentligen är inte Danmark värst, men den som vill bidra till en friskare värld väljer hellre svenskt kött.
I dagarna hålls ett internationellt möte om antibiotikaresistens i Uppsala. Initiativet är svenskt och målet är att driva på WHO.
– Redan nu insjuknar många miljoner människor över hela världen årligen i infektioner orsakade av resistenta bakteriestammar och många hundra dör därför att det inte längre finns några effektiva antibiotika för att bota dem, konstaterar professor Otto Cars, svensk förkämpe mot antibiotikaresistens, i Uppsala Nya.
Tvätta händerna
En svensk regering kan stötta det arbetet. Resistensen behöver en egen internationell kamporganisation, precis som klimatet har sin. Sverige har expertisen och går redan i spetsen, så det är bara för regeringen att trycka på.
En svensk regering kan också - tillsammans med myndigheter, landsting och kommuner - försäkra sig om att svenska sjukhus, förskolor och äldreboenden gör allt för att hålla smittan borta från de allra sköraste. Det handlar om hygien och det handlar om information. Sjukhus ska vara rena och små barn ska tvätta händerna.