Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Mikael, Mikaela

Fram med sanningen om romförföljelserna

I Stadsarkivets lokaler i stockholmska Frihamnen finns huvudstadens stora register över romer.

"Men tror du att det kan finnas något skäl till att du är med i registret?"

Det är programledaren Kristina Hedberg som frågar. Det är debatt i SVT:s program med samma namn och diskussionen för kvällen är polisens registrering av landets romska befolkning.

Soraya Post får frågan. Hon är strateg på rättighetskommitténs kansli i Västra Götalandsregionen, har anlitats som sakkunnig av Europarådet och föreläst för polisen om mänskliga rättigheter. Och hon är rom och hon finns med i polisens register.

Att hon ens får frågan i SVT - om hon inte, innerst inne, kan tänka sig en orsak till att hon finns med i rasregistret - säger en hel del om det svenska majoritetssamhällets förhållande till den romska minoriteten.

I dag fick vi syn på en ny skugga i svensk samtidshistoria.

Tusentals registrerade

Stockholms stad hade fram till 1996 ett eget register över romer. Registret - som förvaltades av ett kommunalt organ med namnet Zigernarsektionen - registrerade romer under beteckningar som "hel Z" och "halv Z", skriver Dagens Nyheter.

Troligen tusentals romer registrerades och kategoriserades från i maj 1959 ända fram till 1996.

Uppgifterna finns i regeringens vitbok om Sveriges behandling av romer som ska komma nästa år.

”Man var i viss mån säker på att det så kallade ’zigenarproblemet’ på något sätt var gruppens eget fel, något som kunde korrigeras genom assimilering och normering”, står det i vitboken.

Kommunala tjänstemän sökte upp romer i deras hem och varje aspekt av deras liv uppfördes i arkivet: renlighet, intelligens, skolprestationer och uppförande.

Accepterad rasism

Antiziganismen - rasism riktad mot romer - är vår mest socialt accepterade form av rasism. Den måste vädras ut och det kan vi bara göra tillsammans.

Behovet av att klargöra majoritetssamhällets historiska skuld är större än någonsin efter veckans medierapportering.

Men räcker det med en vitbok?

Redan 2010 föreslog Maria Leissner, ordförande för Delegationen för romska frågor, en försonings- och sanningskommission kring romers situation. Det nobbades av regeringen.

Det är dags att tänka om.

En sådan kommission skulle bidra till att bryta den djupa allmänna okunskap om romernas situation i Sverige, en okunskap som bidragit till att största delen av skulden för romers utanförskap lagts på romerna själva.

Dags för sanningskommission

Delegationen föreslog att sanningskommissionen skulle dokumentera fakta, belysa olika samhällsinstitutioners roll i övergreppen, ge romer möjlighet att vittna om övergrepp, ge en samlad bild av tankegångarna bakom politiken som förts gentemot romer, undersöka möjligheterna för en kollektiv gottgörelse och en officiell ursäkt.

Efter Dagens Nyheters avslöjanden är det tydligt att den statliga antiziganismen inte är ett helt avslutat kapitel.

En sanningskommission som kan leda till ett ansvarsutkrävande är att ta frågan om de oförätter som romer fortfarande tvingas utstå på ett annat sorts allvar.

Följ ämnen i artikeln