Kokk lyfter på locket i vitboken

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2001-08-28

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Om en ledande socialdemokrat får frågor om IB och Säpo, svarar han eller hon ofelbart: Vi kämpade mot hotfulla kommunister.

Svaret måste godkännas om det knyter an till det kalla krigets frostigaste period. Svenska kommunister var liksom partikamrater i andra europeiska partier lydiga Moskva-påsar. Lojaliteterna var inte ens dubbla.

I Vitboken om militärens hemliga nätverk i arbetarrörelsen påminner Enn Kokk om den ärolösa historien.

Kokks uppgift är svår, han ska utreda det mest hemlighetsfulla hos det parti han tjänat i decennier. Han har löst sin uppgift genom att lägga tyngdpunkten på det beskrivande. Analyserna och slutsatserna lämnas åt läsarna. Kokk har intervjuat praktiskt taget alla som vet något om IB och några andra. Han har rotat i protokoll, pärmar och anteckningsblock på Sveavägen 68.

Ur Kokks omfattande text kan tre (minst) grundproblem läsas ut. Det första gäller socialdemokratins förhållande till säkerhetstjänsten. Partiets välgrundade misstro mot Säpo hanterades genom en allians mellan arbetarrörelsen och IB. Principiellt växte därmed partiet delvis samman med statsapparaten. Funktionärer från arbetarrörelsen förvandlades till övervakande poliser. Detta spionpolitiska komplex blev, som historieprofessorn Klas Åmark antyder, fjärrstyrt. Militärer och säkerhetspoliser kunde bedriva sin verksamhet utan tydlig kontroll. Bara en handfull politiker hade insyn. Däremot fick de ta hela ansvaret och blev därmed benägna att dölja all insyn.

Övervakningssystemet speglade motsättningar i neutralitetspolitiken. Systematiskt och försvarbart spioneri mot Sovjet och å andra sidan alltför tjänstvillig anpassning till utpressningskrav från USA.

Kalla krigs-analysen projicerades på det sena 60- och 70-talets konflikter. De massiva strejkaktionerna i Malmfälten övervakades som om de manipulerades av kommunister. Vänsterextrema grupper tillmättes en orimlig betydelse och en del av dess medlemmar drabbades hårt av svartlistning.

De operationella rörelsefunktionärerna inom IB förefaller inte ha tillhört de skarpa analytikerna. De la exempelvis ner en oerhörd energi på att undergräva tillkomsten av ett svenskt Aksel Larsen-parti. Det partiet hade brutit med kommunismen och ingick i det socialdemokratiska regeringsunderlaget i Danmark.

”Paranoia”, sammanfattar Ronald Bye, den nordiska socialdemokratins ängsliga registrering av motståndare. Bye, vars kritiska böcker om politisk övervakning förvandlar svenska skribenter i branschen till insändarskribenter, var en av huvudkällorna till den norska Lundkommissionen. Kokk skulle kunna spela samma roll för den pågående svenska säkerhetstjänstkommissionen, om den är allvarligt menad.

Olle Svenning

Följ ämnen i artikeln