Sjuka får betala för sämre vård
Hörselskadade luras att köpa dyra hörapparater. Hjärtsjuka får mediciner som tvingar dem att springa på eviga kontroller.
När någon kan tjäna pengar på patienterna uppstår givetvis frågan. Kan vi verkligen lita på den nya och marknadsanpassade sjukvården? Får vi den vård vi behöver - eller den som vårdgivaren tjänar mest på?
Patienterna måste uppenbarligen vara observanta. De får lära sig att navigera i det som i bland kan vara rena vårdvalsträsket.
Vi kan bara ta hörapparaterna som ett exempel.
Björn Skifs hörapparat
Dagens Nyheter avslöjar i dagarna hur patienter lockas att köpa dyra hörapparater. Kurt Alm på Resarö blev efter en snabb undersökning erbjuden att köpa "samma hörapparat som Björn Skifs har". Den skulle kosta 26 000 kronor.
Kurt Alm blev misstänksam. Han sökte upp en annan hörselmottagning och där fick han beskedet att han visserligen hade en viss hörselnedsättning, men att det inte alls var säkert att en hörapparat skulle avhjälpa problemet.
Betalt två gånger
Kurt Alm klarade sig, men hur många andra sitter och betalar av på Björn Skifs hörapparat?
Hörselskadades riksförbund konstaterar i en rapport att många som söker hörselvård får dålig information om alternativen. De tror att de betalar för det bästa, men ofta göder de bara en privat aktör. Företaget får dessutom en hörselcheck från landstinget och kan därmed ta betalt två gånger.
Risk för stroke
Förmaksflimmer är en annan åkomma och den drabbar omkring 300 000 svenskar. Hjärtat slår ojämnt och risken för stroke ökar. Sedan länge vet man att blodförtunnande medel minskar risken för stroke. Det är faktiskt en av sjukvårdens mest effektiva behandlingar, konstaterar tre hjärtläkare på Svenska Dagbladets debattsida.
För tjugo år sedan kom därför rekommendationen att patienter ska behandlas med den blodförtunnande medicinen Waran. Behandlingen är effektiv, men inte okomplicerad. Patienterna måste följa en livslång diet och de måste gå på ständiga kontroller. 20-30 procent av patienterna hoppar av.
Patienterna förlorar
Men nu har det kommit bättre mediciner. De är minst lika effektiva, men patienterna kan äta vad de vill och de slipper springa till vårdcentralen i tid och otid. Socialstyrelsen rekommenderar de nya medicinerna som därmed borde vara självklara.
Men bara 3 av 21 landsting har anammat de nya riktlinjerna. Övriga landsting håller fast vid det gamla Waranet och misstanken infinner sig. Vårdcentralerna tjänar mycket pengar på provtagningarna. Dessutom kostar de nya medicinerna något mer för den som skriver ut dem.
Patienterna tjänar på den nya behandlingen medan sjuvården vinner på den gamla. Alltså blir allt kvar vid det gamla och patienterna förlorar.
Den som bråkar och kräver de nya medicinerna kan säkert få dem, men är det en sådan sjukvård vi vill ha? Där de starka vinner och resten får betala för en sämre vård.