Även bilisten får betala för dyrare kollektivtrafik
Bussbiljetten blir allt dyrare, allt snabbare.
En stor granskning som presenteras i SVT ger vid handen att en kollektivtrafikresa i Sverige sedan 1995 har ökat fyra gånger snabbare än konsumentprisindex, ett mått för att visa vilka priser konsumenterna faktiskt betalar.
Där har vi en illustration av ett klimat- och transportpolitiskt svek.
För trots att vi vet att privatbilismen är en de största källorna till klimatutsläpp, trots viljan att minska sagda klimatutsläpp och trots att vi vet att biljettpriserna direkt avgör hur stort kollektivtrafikresandet är så blir det dyrare och dyrare att åka buss, tåg eller tunnelbana. Och det är samma politiker som gärna pratar om att minska utsläppen som låter biljettpriserna skjuta i höjden.
Gratis kollektivtrafik
För kommuner och landsting är pengarna du betalar för att åka med en välkommen förstärkning till budgeten. Åtminstone kortsiktigt.
Men priset för att med orimligt dyra biljettpriser driva folk ut på vägarna i egna bilar får vi betala gemensamt i det långa loppet.
Man brukar ju säga att det kollektiva resandet är bra för både miljön och samhällsekonomin. Och fram till nyss var det också bra för den egna plånboken. Men som SVT visar har inte ens bensinpriset ökat lika mycket som bussbiljetterna. Kostnaden för att åka kollektivt har ökat dubbelt så mycket som kostnaden att köra bil.
Det finns förstås undantag.
I Dalakommunen Avesta pågår just nu ett försök med avgiftsfri kollektivtrafik. En utvärdering av försöket visar att bussresandet ökat med över 80 procent och kommunens koldioxidutsläpp per år har minskat med 40 ton. I Kiruna pågår ett liknande försök och där har resandet ökat med cirka 100 procent.
Minskad social rörlighet
Ett annat exempel brukar dyka upp. I Estlands huvudstad Tallinn gjorde man kollektivtrafiken gratis efter en folkomröstning. När försöket nyligen utvärderades av Kungliga Tekniska Högskolan kom man fram till att antalet passagerare bara ökat med 3 procent. Om man vill ta miljöhänsyn vore det bättre att göra bilåkandet dyrare än kollektivtrafikresandet gratis, är KTH:s dom.
Men det finns andra vinster.
Det kollektiva resandet har nämligen ökat rejält i stadens fattiga förorter och socialt svaga stadsdelar. Att göra rörligheten enklare har haft effekt, rent socialt. Plötsligt kan människor i periferin enklare ta sig till centrum och till andra perifera delar av staden.
En minskad social rörlighet, i en rent fysisk betydelse, är också en effekt av skenande priser i kollektivtrafiken.
Och det, tillsammans med miljöargumenten, bör vara skäl nog att sänka biljettpriserna rejält.