Snöa inte in på att sänka alkoholskatten
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-07-15
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Jag slog upp Josefine Adolfssons dokumentärroman ”Kårnulf was here”. Redan första stycket fick mig fast: ”När jag och min bästis Anna är femton flyttar hon hem till en trettio år äldre man som heter Charles.
Vi sitter ofta i soffan på hans inglasade veranda och äter chokladkladdkaka och sköljer ner Sobril och Rohypnol med te och honung. Vi håller alltid varandra i handen när vi somnar.”
Josefine Adolfsson tecknar en sugande svart berättelse om tonårsflickor som tacklar livet med hjälp av missbruk. Sexuella övergrepp föder ångest som föder missbruk som tvingar till prostitution. De vuxna vet och ser men låter flickorna hållas. Som om några människor alltid måste förbrukas, lämnas åt sitt öde, för bekvämlighetens skull.
Jag tänker på ”Kårnulf was here” när debatten om den svenska alkoholpolitiken nu har dragit igång på allvar. Kraven på sänkta alkoholskatter blir allt fler, som ett svar på EU:s generösa införselregler. Vem som helst kan åka till Tyskland eller Baltikum och köpa hem öl, vin och sprit i mängder. Det snackas om sprit i tetror. Till och med det kan man köpa nu för tiden!
I tisdags kom beskedet att EU-kommissionen drar Sverige inför EG-domstolen, eftersom regeringen inte vill tillåta folk att sitta hemma framför datorn och beställa alkohol direkt hem till dörren. Importen ska som förut gå via Systembolaget.
Ge upp eller kämpa vidare? Se den restriktiva svenska alkoholpolitiken som förlorad eller som en räddning? För mig är svaret självklart. Att ge upp vore bara dumt. Hur mycket Sverige än sänker alkoholskatten kommer spriten ändå alltid att vara billigare någon annanstans.
I en tid när alkoholen tycks flöda in över gränserna är det viktigare än någonsin att försvara det alkoholmonopol som Sverige redan har – och som fortfarande sätter gränser för hur mycket folk dricker här.
Annars blir det en ”låt gå”-attityd. En slapphet inför alkoholens mörka sidor, allt ont den gör människor, som allra minst gynnar dem som verkligen behöver hjälp.
Vi borde inte göra det enkelt för oss genom att snöa in på sänkta alkoholskatter.
Vi borde i stället opinonsbilda mot missbruk. Man ska inte dricka när man är gravid. Inte när man ska köra bil. Och inte när man är barn. Framför allt borde vi satsa kraften och pengarna på att bygga en missbruksvård som fungerar.
I Aftonbladet den 26 maj skrev Josefine Adolfsson:
”Jag har en vän. Han heter Andreas och är 24 år gammal. När jag ringer till missbrukarenheter, öppenvårdpsyk, akutpsyk, privata läkare, vårdcentraler och socialförvaltningen i Västra Götaland för att ta reda på vart vi ska vända oss får jag svaret att jag själv ska vara glad att jag bor i Stockholm och inte i Göteborg. ’Du kan inte göra så mycket, jo, du kanske kan be honom att flytta. Kan han inte flytta hem till dig ett tag?’ säger en sköterska.”
Så får det inte vara, men så är det. Sänkta
alkoholskatter, slopat monopol, är knappast lösningen.