Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Mikael, Mikaela

Regeringen häller bensin på en rasande eldsvåda

Regeringen prioriterar skattesubventionerad läxhjälp och sänkta skatter framför satsningar på skolan.

Det var aldrig tänkt som en utbildningspolitisk reform.

När finansdepartementet i en promemoria i fjol föreslog skatteavdrag för läxhjälp till gymnasieelever så var det för att man ville göra skattesystemet lättare att administrera.

Däremot har läx-rut blivit ett utbildningspolitiskt haveri.

Svenska Dagbladet rapporterar i dag att de fyra största läxhjälpsföretagen i fjol sålde tjänster för 59 miljoner. Det är en ökning på över 40 procent - på bara ett år.

Förklaringen till ökningen är enkel att hitta: 50 av de 59 miljonerna är sålda med rut-avdrag.

Enligt arbetsgivarorganisationen Almega omsätter läxhjälpsbranschen i dag upp emot 100 miljoner kronor årligen.

Läx-rut-expansionen oroar Skolverket. Enligt myndigheten har skillnaden mellan barn som får inhyrd läxhjälp och dem som inte får det redan börjat märkas på betygen.

– Vi kan inte ha ett system som är beroende av att föräldrar ser till att deras barn klarar skolan, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström till SvD.

Det har hon, förstås, rätt i. Hon skulle dessutom kunna säga "vad var det jag sa".

Redan när förslaget om skattesubventionerad läxhjälp presenterades förra hösten utdelade nämligen Skolverket skarp kritik mot det. Och de var inte ensamma. Även Ekonomistyrningsverket, Skatteverket, lärarfacken och landets kommuner varnade för att ett läx-rut skulle öka kunskapsklyftorna, bli alldeles för dyrt och - tvärtemot finansdepartements förhoppningar - göra skattesystemet snårigare.

Nu står vi här.

Den svenska skolan sjunker i de flesta kunskapsmätningarna, enligt Skolverket har både de genomsnittliga resultaten och utbildningens likvärdighet fallit.

Redan innan man införde rut-avdrag för läxhjälp kunde man se hur föräldrars utbildning och ekonomi fått större betydelse för skolelevernas resultat.

Den effekten valde regeringen att förstärka. Genom sänkta skatter har välutbildade och välavlönade föräldrar fått råd att komplettera en redan bristfälliga undervisning med skattesubventionerad läxhjälp.

Det är som att hälla bensin på en eldsvåda.

Skolan behöver resurser, inte skattesänkningar.

Satsa på skolan – sänk inte skatten

Skriv på ledarsidans upprop för mer pengar till skolan

Följ ämnen i artikeln