Det är dags för för vaccineringsplan B
Prioriteringen kan inte vara upp till varje region
I kväll har Stefan Löfven återigen bjudit in partiernas ledare för att diskutera pandemiläget. Att samtalet till stor del kommer att handla om vaccinering är ingen högoddsare. De flesta vill trots allt se framåt.
Vänsterledaren Nooshi Dadgostar lanserade i morse förslaget att låta personer i kontaktyrken gå före i vaccinationskön. Enligt Dadgostar är det inte orimligt att busschaufförer, butikspersonal eller andra som träffar många människor i sitt jobb prioriteras när riskgrupperna och vårdpersonal är avverkade.
De som under hela pandemin tagit stora risker för att få samhället att fungera borde helt enkelt få sina sprutor innan den som kunnat välja att arbeta hemifrån. Idén har Vänsterpartiet hämtat från LO som redan för två veckor sedan förde fram samma förslag.
Vaccinera så många som möjligt
I bästa fall, om vaccinproducenterna håller vad de lovat, behöver kanske inte Vänsterns förslag bli en stor fråga. Finns det bara tillgång till vaccin blir utmaningen att så fort som möjligt vaccinera så många som möjligt. Att ordna kön på bästa möjliga sätt får inte bli ett hinder.
Då kanske till och med Leif GW Persson kan hållas på gott humör.
Om läkemedelsföretagen misslyckas med att leverera blir det däremot oundvikligt att grupper ställs emot grupper. Och dessvärre är det åt precis det hållet vi tycks vara på väg just nu. EU:s bråk om kontraktet med Astra Zeneca som lovat 80 miljoner doser men nu bara tycks kunna leverera 30 miljoner är ett oroande tecken.
Räcker inte vaccinet blir det viktigare än någonsin vem som kallas för att få sin spruta. De flesta är nog eniga om att riskgrupper och vårdpersonal måste prioriteras. Men sedan?
Alla vill komma först
Vänstern vill alltså att butikspersonal, förskollärare och busschaufförer ska komma först. Svenskt Näringsliv vill att företagens intressen ska ställas främst och Leif GW Persson tycks mena att han själv borde prioriteras.
Dessutom vågar man knappt tänka på alla praktiska problem som kommer att uppstå. Det är ju inte så enkelt att regionerna har ett smidigt register över personer som möter många människor i sitt yrke. Eller över nyckelpersoner i näringslivet för den delen.
Om vi tvingas prioritera hårdare än vi redan gör blir det helt avgörande att det sker öppet, likvärdigt och efter något så när rimliga kriterier. Det kan inte vara upp till varje region att bestämma och det får absolut inte bli en fråga om vem som har pengar eller skriker högst i Anders Tegnells öra.
Signalerna från läkemedelsindustrin är som sagt oroande. Det är nog dags för Folkhälsomyndigheten att börja skissa på en plan B för vaccineringen, och i det arbetet borde Tegnell och de andra fundera över förslagen från LO och Vänstern.