Längre väg till farligt förstajobb
Skolorna slutar, den blomstertid nu kommer och den ljusnande framtid är vår. Många är det också som alldeles snart ska göra sin allra första arbetsdag. En del som jordgubbsförsäljare, andra som vikarier i sjukvården.
Men det blir allt svårare att få ett sommarjobb.
Under perioden oktober till april anmäldes 54 745 sommarjobb till Arbetsförmedlingen, men drygt 191 000 unga varken arbetar eller studerar.
Enligt LO:s rapport "Sommarjobb - Skapa fler vägar till arbetslivet för unga" konkurrerar 100 unga i åldrarna 15-24 år om 4,4 sommarjobb.
Mentor Sverige har dessutom tagit fram en undersökning som visar att bara en av tio svenska kommuner erbjuder sommarjobb till alla de högstadie- och gymnasieungdomar som söker. Åtta av tio kommuner tar emot sommarjobbare, men i mycket begränsad omfattning.
Svårigheten att få sommarjobb avspeglar sig också i svårigheten att över huvud taget få ett jobb som ung.
Andelen unga som står utanför arbetsmarknaden har ökat drastiskt från 1980 fram till i dag. Då, för 33 år sedan hade 80 procent av alla unga med grundskoleutbildning någon sorts arbete. I dag är den siffran 35 procent.
För unga med gymnasieutbildning har förvärvsgraden minskat från närmare 90 procent till 55-60 procent.
Vägarna till det där första jobbet blir allt längre, alltså.
Samtidigt tycks det första jobbet bli allt farligare.
Varje år skadas över 3 500 unga på sina jobb, och på fyra år har olyckorna bara ökat. Det handlar främst om unga killar som skadar sig på byggarbetsplatser och unga tjejer som skadar sig i jobb i vården och omsorgen.
Det handlar om skärsår, förslitningsskador och till och med dödsfall. I dagarna har Sveriges Radio berättat om Nickolas Levak som blev av med handen i en köttkvarn när han sommarjobbade och om Andreas Nilsson som föll tre meter ner i backen från en byggställning utan skyddsräcken och blev förlamad i båda benen. Två illustrativa exempel på ett otryggt arbetsliv.
I dag har Arbetsmiljöverket dragit i gång en kampanj för att informera unga om vikten av säkerhet på det nya jobbet. Man anställer 16 arbetsmiljöambassadörer som ska informera sommarjobbare om deras rättigheter och skyldigheter.
I det moderna arbetslivet blir arbetsmiljöarbetet allt svårare att upprätthålla, vilket också märks i statistiken. Var är det de anmälda skadorna ökar som mest? Jo, i bemanningsbranschen.
Här delas arbetsmiljöansvaret för den anställde av det uthyrande bemanningsföretaget och av företaget som hyr in arbetskraft. De anställda får sällan utbildning eller skyddskläder.
Så hamnar arbetsmiljöfrågorna mellan stolarna och ingen tar ansvar. De med osäkrast anställningar är mest utsatta.
Därför är Arbetsmiljöverkets satsning utmärkt. Men arbetsmiljöfrågorna handlar också om rent politiska prioriteringar. När regeringen tillträdde 2006 fick arbetsmiljöarbetet snabbt stryka på foten. Arbetslivsforskningen prioriterades bort och man skar ner resurserna till arbetsmiljöinspektioner. Sedan dess har regeringens budgetar varit i det närmaste kliniskt rensade på pengar till arbetsmiljöarbete.
I dag når Sverige inte ens upp till den internationella arbetsorganisationen ILO:s rekommendationer på en arbetsmiljöinspektör per 10 000 anställda. Där behövs det krafttag.
Fler måste få plats på arbetsmarknaden, men den måste också bli tryggare.