Kampen mot hatet ska vara gränslös
”Antisemitismen är de korkades socialism”, lär den österrikiske vänsterliberalen Ferdinand Kronawetter ha sagt vid 1900-talets början. Då hade världen ännu inte ställts inför de fasor som vi i dag förknippar med namn som Auschwitz, Theresienstadt, Bergen-Belsen och Treblinka.
Men antisemitismen – judehatet – började inte i Auschwitz och försvann inte när dödslägren befriades och tömdes.
I år har många blivit påminda om det. Hakkors har klottrats på skolor, bland annat Vasa Real i Stockholm där många judiska barn studerar, och hos judiska politiker.
Demonstrationer och misshandel
Den politiska rörelse som gjort antisemitismen till sin ideologiska kärna, nazismen, har skjutit fram sina positioner. Demonstrationer och poliska motståndare har attackerats, vanligt folk har misshandlats och gamla partiledare förföljts.
Och i spåren av Israels bombningar av Gaza har det blivit värre, och det är inte bara de ideologiskt övertygade hitleristerna som vädrar morgonluft.
Synagogan i Malmö har vandaliserats och judiska församlingens rabbin i staden har attackerats. En socialdemokrat har fått avgå efter att ha anklagat ”judesvinen” för mörda palestinier. Stefan Löfvens Facebook-sida översvämmades av judehat efter ett skriftligt uttalande där Israel och Hamas fördömdes.
Judarna får bära skulden
Enskilda individer med judisk identitet görs ansvariga för vad en nation och en regering gör. Judar som kollektiv får bära skulden för staten Israels anstötliga agerande mot palestinierna.
Så ser rasismen ut. Uråldriga antisemitiska myter om judars makt och inflytande – från medeltidens pogromer via förfalskningen Sion vises protokoll till 1900-talets industriella mördande till vår tids näthat – flyter samman med politisk extremism som hittar näring i konflikterna i Mellanöstern. Judar – oavsett var de bor, oavsett vilka de är – görs medskyldiga och blir måltavlor för våld.
Det är bra att regeringen nu bidrar med två miljoner kronor till landets judiska församlingar och föreningar för att öka säkerheten, men att det ska behövas är groteskt.
Kan inte accepteras
Vi kan inte stillatigande acceptera att medmänniskor förföljs på grund sin religion, övertygelse eller sitt ursprung. Gör vi det kommer vårt samhälle ruttna sönder inifrån.
När Vasa Real blev nedklottrad av hakkors blev moskén i Stockholm det också. Det är ingen slump. Det är heller ingen slump att matbutiker i Södertälje nu målas med hakkors och islamofoba kränkningar.
Hatet känner inga gränser och därför måste vårt motstånd, vår humanism och kampen mot rasismen – oavsett vilket uttryck den tar sig – också vara gränslös.