Marknaden inne och petar i ungas framtid
Men än finns det hopp om en jämlik skola
Om några veckor bänkar sig drygt en miljon elever i grundskolan och gymnasiet för en ny hösttermin i spåren av pandemin. Förra läsårets distansundervisning och andra restriktioner var en rejäl prövning för både elever och lärare.
Men skolsystemet har länge stått inför utmaningar som har ett tydligt samband med att Sverige som enda land i världen tillåter skattefinansierade skolor som drivs av vinstdrivande riskkapitalbolag.
Tydlig skollag
Skollagens 138 välfyllda sidor har dock få brister, de hittas i stället hos friskolornas ägare. Lagtexten är tydlig: ”Skolan ska vara likvärdig och alla elever har rätt till en utbildning av hög kvalitet. Skolan ska dessutom arbeta för att kompensera för elevers olika bakgrund och förutsättningar". Men det är uppenbart att de flesta huvudmän inte klarar av att leva upp till det. Vinster lockar mer än att ge alla elever en trygg skolgång som rustar för framtiden.
Även om det endast är 15 procent av eleverna i grundskolan och en fjärdedel av gymnasieeleverna som går i friskolor så sitter alla i samma båt. Många kan vittna om friskoleetableringar som likt en igel sugit ut allt blod och syre från den kommunala skolan.
Ökad segregation
Marknadsskolan ökar också segregationen ur flera aspekter; klass, geografi, föräldrars utbildningsbakgrund och glädjebetyg. Friskolorna saknar även skolpliktsansvar vilket gör att de kan välja bort oönskade elever. En elev i behov av extra stöd är helt enkelt inte lönsam. För föräldrar som vill kolla upp lämpliga skolor för sina barn krävs numera börskompetens, eftersom huvudmännens intäkter omfattas av sekretess. Aftonbladet rapporterade nyligen om att inte ens Skolinspektionen visste vem som äger Internationella engelska skolan.
Utbildningsminister Anna Ekström (S) har tappert navigerat mellan S-kravet på att stoppa vinstjakten i skolan och högerpartiernas ointresse. Men i det parlamentariska läge som nu råder har Ekström friare tyglar och kan lägga fram nya förslag som förhoppningsvis långsamt kan öka likvärdigheten för landets elever. I Björn Åstrands utredning "En mer likvärdig skola - minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning" finns en del inspiration att hämta.
Den kommande vuxengenerationen har som elever upplevt marknadsskolans negativa konsekvenser inifrån och just därför finns det hopp om en framtid med en likvärdig och jämlik skola för alla.
Sverige är det enda landet i världen som tillåter skattefinansierade skolor som drivs av vinstdrivande riskkapitalbolag. Det ökar segregationen säger en del medan andra framhåller elevernas valfrihet. Vad tycker du?
Chatta med Joanna Abrahamsson. Chatten öppnar klockan 09, men det går bra att ställa frågor redan nu.
Denna chatt är stängd.
Tack för alla frågor! Nu stänger ledarchatten för idag.
God morgon,
Vinstdrivande skolor finansierade med skattemedel är i någon mån typisk för de senaste 30 årens politik i Sverige. Naiva politiker sjösätter reformer utan vare sig konsekvens- eller riskanalys.
Reformen har med tiden utvecklats till okontrollerbar via politikernas oförmåga till reglering av de värsta avarterna. Borgliga politiker är inte dumma; de måste insett att reformen gått över styr. Men ideologi och prestige går före barnens bästa. Sveriges framtida välstånd är beroende av att ALLA barn får en bra och likvärdig utbildning.
Skäms på er politiker!
Kerstin OlssonHej Kerstin, jag håller med dig om att alla barn har rätt till en bra och likvärdig utbildning. Det är också skollagen tydlig med. Tyvärr ser det inte ut så idag.
Joanna Abrahamsson27 juli 2021När dottern ska börja högstadiet kommer jag sätta henne på en friskola. Den högstadieskola som finns i staden, är inte en bra skola. Jag är inte överdrivet nöjd med den skola hon går på nu heller, och jag hade satt henne på friskola redan nu om det inte hade krävts färdmedel dit. Min dotter får inte den utmaning som krävs vilket gör att hon tappar intresset och ambitionen. Enklare för henne att driva rundor och störa, eftersom hon inte utmanas till att göra sitt bästa. Hon behöver en annan sorts disciplin som hon tyvärr aldrig kommer att få i skolan, dvs gå i skolan med högpresterande elever.
MiniHej Mini, skollagen är tydlig, alla elever har rätt till en utbildning av hög kvalitet och skolan ska arbeta för att kompensera för elevers olika bakgrund och förutsättningar. Det betyder ju både de elever som behöver extra stöd och de som behöver extra utmaningar. Detta ska och kan fungera bra utan vinstjakten.
Joanna Abrahamsson27 juli 2021Valfrihet är viktigt tycker jag.
Den gäller ju faktiskt alla unga svenska medborgare också, inte endast barn till högutbildade föräldrar.
Är man engagerad i sina barns framtid är det inte mycket begärt att man som förälder ser till att informera sig.
Jag tycker det hör till föräldraansvaret faktiskt, när valt att sätta barn till värden har man ett mycket stort ansvar också sedan under barnens uppväxt.
GråSosseHej GråSosse, jag tycker att elever ska kunna välja skola, men skolor ska inte kunna välja eller välja bort barn. Så ser det tyvärr ut idag.
Joanna Abrahamsson27 juli 2021Vad skulle ett alternativ till ”skattefinansierade skolor drivna av riskkapitalbolag” vara? Hur kan jakten på vinst regleras, finns exempel från omvärlden? För en total återgång till enbart kommunala skolor är väl knappast önskvärt och inte realistiskt (inte i Stockholm i alla fall).
KalleHej Kalle, Chile införde vinstförbud för några år sedan, så där finns säkert lärdomar att dra om hur man kan driva fristående skolor och samtidigt slippa de problem som vinstjakten för med sig i Sverige.
Joanna Abrahamsson27 juli 2021