President Bush är också en taliban
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-02-11
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Ahmed Rashid, journalisten och författaren från Pakistan, skickar i senaste numret av New York Review of Books ut ett skarpt och skrämmande nödrop om våldet, förfallet och det ohyggliga kvinnoförtrycket i Afghanistan. Rashid, känd för sina böcker om talibanerna och Centralasien, har företagit en längre reportageresa i det Afghanistan som skulle ha bombats till frihet från talibanskt förtryck.
Han ser motsatsen. Talibanerna har, med stöd från Pakistan och Iran, vuxit sig allt starkare.
I södra delen av landet terroriseras på nytt befolkningen. Unga, ofta tonåriga och väl beväpnade, talibaner krossar systematiskt skolor och återuppbyggnadsprojekt. De finansieras av al-Qaida och de allt starkare krigsherrarna, som drar in väldiga förtjänster på att beskatta smuggling och på knarkhandel. Afghanistan svarar för 76 procent av världens produktion av opium. De senaste fem månaderna har mer än 400 afghaner mördats. Hjälporganisationer flyr landet och FN hotar att följa efter.
De krigsherrar, som var USA:s allierade under kriget, för ett alltmer brutalt skräckstyre i stora delar av landet. I väst härskar Ismail Khan med försiktigt stöd från USA. Skolorna har segregerats, kvinnor drivs tillbaka till hemmet och in i sina burkor. Särskilda garden griper kvinnor och undersöker deras oskuld. Kvinnor, som vågar åka bil med andra än sina män, grips och underkastas förnedrande granskning om de haft samlag.
Talibanernas ”Synd och Dygd”-departement har återupprättats. Systematisk tortyr utövas: elchocker, hängningar, piskrapp.
Den amerikanske försvarsministern Rumsfeld säger om Khan: ”En tilltalande man, eftertänksam, omdömesgill och självsäker.”
Nordöst hanterar Hazrat Ali, närstående den amerikanska krigsmakten. Human Right Watch beskriver hur hans soldater stjäl, våldtar kvinnor, kidnappar och förgriper sig på unga pojkar.
Rashid ställer frågan om USA verkligen är berett att stödja Hamid Karzais demokratiförsök eller om Bushadministrationen föredrar den billigare lösningen, att låta krigsherrarna styra.
USA vill, i motsats till FN och många av Karzais regeringsmedlemmar, ha val i Afghanistan redan i juni. Valregistreringen fungerar inte, regeringen har inte kontroll ens över halva landet, den internationella säkerhetsstyrkan har knappt nått utanför Kabul.
En ny, delvis progressiv konstitution är antagen, men inga institutioner finns att bära upp den.
USA kan vinna krig, men den nuvarande regeringen saknar förmåga att medverka till nationsbyggande.
Det onda ska i godhetens namn betvingas, fast sedan väntar kaos.
Den unga iranska filmaren Samira Makhmalbaf, som gjort en prisbelönt film om talibanernas Afghanistan, säger: ”Vad är en taliban? Talibaner, det är inte bara Umar eller Usama. Bush är taliban! Talibaner, det är varje regering som tror att den har all rätt på sin sida.”