Snart tar kvinnor över domstolarna
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2003-08-27
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Tänk er ett rättsväsende där majoriteten av åklagarna och domarna är kvinnor. Spännande? Skrämmande? Oavsett vilket är det ett scenario som snart blir verklighet, åtminstone om man får tro statistik över fackförbundets Juseks medlemmar. (Jusek organiserar många jurister, särskilt sådana som jobbar inom rättsväsendet.)
De manliga åklagarna (58 procent) och domarna (56 procent) är fortfarande i majoritet. Men bland framtidens åklagare och domare, tingsnotarierna, är kvinnornas andel 63 procent. Ingenting tyder på att den utvecklingen kommer att avstanna. Av dem som sökte och antogs till notarieplatser våren 2003 var 67 procent kvinnor.
Motsvarande utveckling märks dock inte bland advokater. Där är männen fortfarande i stadig majoritet (68 procent).
Vilka konsekvenser får detta för framtidens rättsväsende och rättsskipning? Förmodligen blir det till en början ramaskri.
Eftersom det enligt den gällande könsmaktsordningen bara är kvinnor som har ett kön (män är fortfarande ensamma om privilegiet att betraktas som människor) lär många av manssamhällets försvarare tala om bristande rättssäkerhet: ”Det förstår väl alla att man inte kan ha rättssalar där nästan bara kvinnor bestämmer! Det blir ju inga rättvisa domar!”
De fortfarande oftast manliga advokaterna kommer av samma personer och i samma anda att framställas till rättvisans försvarare i ett rättsväsende som domineras av orättvisa kvinnor.
Men när den första uppbragdheten har
lagt sig får vi förmodligen se ett mer
sakligt rättsväsende.
De senaste årens omdiskuterade våldtäktsdomar har visat på en skrämmande frånvaro av genusperspektiv i svensk rättsskipning. Gång efter annan frias män för våldtäkter eftersom kvinnan anses bära skulden: rätten tycker att hon har för dåligt rykte eller har burit sig för slampigt åt. Huvudsaken är inte vad mannen eller männen har gjort mot henne, utan att hon själv, enligt rätten, har uppfört sig ”icke klanderfritt”.
En nygjord avhandling från Stockholms universitet visar att rättsväsendets syn på våldtäkt bygger på historiska föreställningar om mannens rätt till sex. Kvinnor som står i någon sorts relation till gärningsmannen anses vara sexuellt tillgängliga. Vid våldtäkter där offret och gärningsmannen känner varandra krävs mycket starkare bevisning än vid överfallsvåldtäkter.
Så behöver det inte för alltid vara. Manssamhället är inte naturgivet.
Föreställningen om mäns överordning och kvinnors underordning lever bara vidare så länge män har mer makt än kvinnor. Den
dag kvinnor har lika mycket makt som män
förlorar manssamhället i giltighet. Den
jämställda praktiken vinner över den
könsdiskriminerande teorin.
Därför är det inte bara en from förhoppning utan också en realistisk framtidsbild att fler kvinnor i rättsväsendet på sikt kommer att innebära att domstolarna sätter kvinnors rätt att inte bli våldtagna före mäns rätt till sex.
Det är inte utan att man längtar.