Urspårad tågpolitik hotar våra företag
Vi är många som stått på en kall perrong och väntat på ett tåg som inte kommer. Solkurvor, löv på rälsen, snöfyllda växlar. Oavsett årstid får vi vänta.
Det är en illustration av haveriet på svensk järnväg, där avregleringar fått ersätta investeringar.
En annan illustration fick vi i dag.
Enligt en ny rapport från Kungliga Tekniska Högskolan förlorar svensk industri en och en halv miljard kronor om året för att tågen inte kommer och går som de ska.
Det är pengar som ungefär motsvarar regeringens satsning på lärlingsutbildningar, den sänkta skatten för pensionärer eller lika mycket som Husqvarnakoncernern gjorde i vinst i fjol.
Pengar man inte behövt förlora
Det är också pengar som svenska företag inte hade behövt förlora.
Hälften av alla timmar som godståg stått stilla beror på urspårningar, enligt KTH-rapporten.
Enligt Sveriges Radios program Kaliber har antalet olyckor och tillbud ökat med omkring 300 procent sedan avregleringen av den svenska järnvägen.
Riksrevisionen har riktat skarp kritik mot hur svensk järnväg sköts och SVT har granskat 61 tågurspårningar som inträffat sedan 2008. På 23 av olycksplatserna visste Trafikverket om felen eller bristerna som sedan orsakade olyckan.
Så vad beror urspårningarna på? Enligt KTH-rapporten kan förklaringen hittas i ökad trafik, ökat slitage och eftersatt underhåll.
En fullständigt okontrollerad avreglering där ansvaret hamnar mellan stolarna gör förstås sitt till tågkaoset.
Satsningar under yxan
Det borde vara ett perfekt läge för en storsatsning på svensk järnväg, men regeringen är kallsinnig. En långsiktig och stabil investeringsplan för svensk järnväg blir det inte tal om med Fredrik Reinfeldt som statsminister. I stället får vi lappande, lagande och mycket blygsamma satsningar under yxan.
Det har visat sig att regeringen inte lyssnar på missnöjda resenärer, men kanske hör de på när svensk industri tappar konkurrenskraft och varnar för att arbeten faktiskt hotas av järnvägens usla skick.