Bankerna firar 1 maj med obscena vinster
Uppdaterad 2015-05-04 | Publicerad 2015-04-30
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
I morgon är det arbetarrörelsens dag. Röda flaggor och krav på rättvisa.
I Dagens Industri idag flaggades det också. Dock för helt andra saker. Den rosa tidningen rapporterade att landets fyra storbanker går mot rekordvinster.
”Hatten av”, skriver tidningen om bankjättarnas succé. Utdelningsfest är att vänta om det fortsätter så här. I år igen. Förra gången blev guldregnet över aktieägarna över 40 miljarder.
Minusränta
Nordea förbättrade under de första tre månaderna sitt resultat med 30 procent jämfört med förra året. Drygt 13 miljarder är vinsten för året så här långt.
Trots Riksbankens minusränta har Nordea lyckats höja marginalerna på sina bostadslån, rapporterar DI.
Det är något ruttet här, som man inte ens behöver vara demonstrant i ett 1 maj-tåg för att oroa sig för.
Vad kommer vinsterna ifrån?
I två veckors tid har politiker och ekonomer frenetiskt diskuterat riskerna med hushållens allt större lån och riskerna för bubbla på bostadsmarknaden.
Samtidigt, alltså, dessa rekordvinster hos dem som står för själva utlåningen.
Vad kommer vinsterna ifrån? En del handlar om kostnadsbesparingar, det vill säga att kunderna gör mer av det jobb bankerna förut brukade göra.
Men bankerna har också varit superduktiga på att öka sin utlåning trots de jättetuffa tiderna.
Subventioner
Det är lätt att klaga på banker, som tjänar pengar på pengar och inte verkar bidra med så mycket. Sanningen är förstås att de spelar en viktig roll i ekonomin för att se till att pengar som lånas ut av sparare kan lånas av företag och förvandlas till jobb och tillväxt.
Men sanningen är också att den svenska bankmarknaden består av fyra jättar som tjänar pengar delvis tack vare usel konkurrens, statsgarantier och subventioner från skattebetalarna.
Ja, subventioner.
Ränteavdrag
Ta det här med ränteavdragen, som skattebetalarna finansierar med 30 miljarder. Alla är överens om att avdragen borde fasas ut, men ingen vill göra det eftersom det är impopulärt och kan påverka tillväxten negativt.
En sak vi inte pratar så mycket om är det faktum att de där 30 miljarderna inte bara gynnar villaägare och bostadsrättsinnehavarares.
En räntesubvention på 30 procent gör att bankerna kan hålla både utlåning och räntenivåer på en högre nivå än vad som annars varit möjligt. Vilket bidrar till höga vinster som sen kan gå till utdelning och direktörsbonusar.
Hatten av, och så vidare.
Ränteavdragen behöver börja fasas ut. Men det finns mer som kan göras.
Plakat
I valrörelsen utlovade Magdalena Andersson en bankskatt på fyra miljarder som bland annat skulle gå till fler förskolelärare.
Det känns som att det är hög tid att genomföra den där skatten. Finansministern borde dessutom fundera på om den inte skulle kunna läggas på en helt annan nivå.
Se där, Socialdemokrater. Där har ni underlag till ett 1-maj plakat.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.