Gymkort löser inte folkhälsan
Publicerad 2016-05-22
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Klass spelar roll från vaggan till graven
Folkhälsan i Sverige är generellt sett god. Vi mår överlag bättre och lever allt längre. Men det gäller långt ifrån alla.
I takt med att klyftorna i samhället har ökat har även skillnaderna i hälsa och livslängd ökat. Personer som studerar på högskola och har ett välbetalt jobb lever i genomsnitt fem år längre än de som saknar eftergymnasial utbildning. Dessutom har kvinnor med låg utbildning nästan inte ökat sin livslängd alls sedan 1980-talet. Med andra ord: klass spelar roll - från vaggan till graven.
Vem värnar arbetslösa?
När det gäller arbetsmarknaden är förutsättningarna för en god hälsa också ojämlik. Enligt en Sifomätning som tidningen Arbetet låtit göra svarar åtta av tio, av de tillfrågade att de får friskvårdsbidrag från sin arbetsgivare.
Siffran har ökat på senare år. I dag är det fler företag som vill underlätta för sina anställda att motionera på fritiden.
Men det skiljer sig även här mellan tjänstemän och arbetare. Det är fler anställda inom tjänstemannakåren som får friskvård än arbetare.
Samtidigt är det inte säkert att just friskvårdsbidraget är lösningen på den ojämlika hälsan. Det kanske till och med är tvärtom, att den spär på ojämlikheten. Problemet med den typen av lösningar är att de inte alltid når de grupper man avser att nå.
I stället är risken att de som redan har goda förutsättningar att träna också är dem som plockar ut friskvårdsstödet. Medan kvinnor och män som sliter ut sina kroppar, arbetar skift, och lider av stress på jobbet inte alls blir hjälpta av ett kort på gymmet.
För att inte tala om den grupp som inte ens har ett arbete. Vem värnar de arbetslösas hälsa? Här har folkhälsoministern Gabriel Wikström helt rätt i sin analys.
– Det handlar om den som är arbetslös, sjukskriven, den som befinner sig helt utanför arbetslivet. Där finns en stor utmaning, säger han till Arbetet.
Hälsa blev självförverkligande
En av författarna till boken Wellness-syndromet, Carl Cederström menar att hälsa har gått från att vara något vi förr skulle uppnå kollektivt - folkhälsa - till att mer handla om individuella prestigeprojekt.
– Hälsa har blivit förknippat med en idé om självförverkligande. God hälsa och en atletisk kropp betyder att du är anställningsbar och har hög status. Det handlar inte bara om att må bra, säger Cederström till tidningen Arbetet.
Men det finns goda exempel. Göteborgs kommun leder just nu ett projekt med sex timmars arbetsdag på ett äldreboende. Det har gått ett år och redan nu kan utvärderingen visa att sjukskrivningarna har gått ner. Personalen uppger att de känner sig piggare, gladare och orkar mer.
Amleset Dawid är en av undersköterskorna som arbetar på Svartedalens äldreboende och för henne har arbetstidsförkortningen inneburit en stor förändring.
– Jag tycker att det har gått jättebra. Jag kan träna efter jobbet, hinner ta hand om mig själv och har två timmar på mig innan jag hämtar barnen. Jag märker verkligen hur jag är gladare och piggare på jobbet nu, säger hon till Dagens Nyheter.
Lönsamt minska klyftan
Motståndarna menar att projektet kostar för mycket pengar. Men de tittar bara på det kortsiktiga.
Precis som Sveriges Kommuner och Landsting, SKL skriver i rapporten "Minska folkhälsoklyftan - åtgärder för minskade skillnader i hälsa":
"Det är allmänt känt att det är samhällsekonomiskt lönsamt att minska hälsoskillnader i samhället och att förebyggande och hälsofrämjande åtgärder medverkar till att befolkningens hälsa är god för alla grupper och under hela livet".