De unga vet inte hur de ska rösta
Låt oss gissa att champagnen korkades upp på åtminstone tre partiers kanslier i går. I SCB:s stora partisympatiundersökning visar det sig nämligen att samtliga rödgröna partier har ökat sedan valet 2010. Regeringens partier minskar och allra mest smärtar det förmodligen för Moderaterna. Både i jämförelse med senaste SCB-mätningen och valresultatet har de backat stort och ligger nu på 26,9 procent.
Nå, man ska akta sig för att dra allt för stora växlar på resultatet från den här mätningen. En del har det säkert färskt i minnet hur stort de rödgröna ledde inför valet 2010 och hur dåligt det sedan gick.
Men det kan ändå vara värt att notera var de yngsta väljarna har sina sympatier, så här ett år och två månader innan vi går till val igen.
De yngstas kärleksaffär med Moderaterna tycks vara över. Om bara de allra yngsta skulle få bestämma, då skulle regeringens partier samla ihop 34,5 procent av rösterna och få 113 av riksdagens 349 mandat. Tack och adjö för både C och KD.
S backar, men skulle vara landets största parti. Ihop med ett urstarkt MP och ett V på uppgång skulle man kunna bilda regering med stöd av 52,9 procent av väljarna och få 191 mandat.
Samtidigt samlar partierna utanför riksdagen tillsammans 4,0 procent av rösterna.
Det riktigt intressanta är att gruppen som inte vet hur de ska rösta är rekordstor. 37,4 procent av 18–24-åringarna är osäkra på var de har sina sympatier. Det är en betydligt större andel än tidigare.
2014 är det ungefär 900 000 som ska rösta första gången. De hade precis börjat skolan när Göran Persson vann valet 2002. De gick på mellanstadiet när Fredrik Reinfeldt blev statsminister.
27,2 procent av de unga är i dag arbetslösa och de blir allt mer osäkra på hur de ska rösta.
Även om de rödgröna partierna ökar bland de unga verkar de ha ett pedagogiskt uppdrag framför sig: Berätta hur ett regeringsskifte påverkar de ungas vardag och framtidsutsikter.