Ségolène styr redan i Frankrike

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-05-21

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Hon satsar på deltagande och sociala trampoliner

Atriumgården på socialisternas lilla palats i Paris var dukad till 70-årsfest. Vänstern firar minnet av det kortvariga och lyckliga folkhemmet, folkfrontens levande utopi med betald semester, fria resor till havet, rättvis utbildning, höjda löner och kultur till alla.

Den elegante Jack Lang, François Mitterrands ceremonimästare, sa att 1936 var året då arbetarklassen äntligen blev ansvarig för och delaktig i samhället. Lang, som visade mig sin nya bok (den lovar halvera arbetslösheten) vill bli president nästa år. Något oklarare om den svårt underskattade partisekreteraren François Hollande blir en av motståndarna.

–Folkfronten hade en stor svaghet. Den vågade inte engagera sig för kvinnors rösträtt, sa Hollande.

Nästa år kan Frankrike välja sin första kvinnliga president, Ségolène Royal, som pikant nog levt tillsammans med Hollande i något kvarts sekel. Hon styr redan en liten del av landet, nämligen regionen Poitou Charentes. Lantligt välordnat med stort universitet och en bedövande vacker kuststräcka kring La Rochelle.

Royals regeringsbyggnad ligger i Poitiers, känd från varje historiebok. Gatuadressen är ”Den gamla komedin”. En sekreterare tar emot och trycker regionens slagord i händerna på mig: ”Dynamiskt och mänskligt.”

Regeringshögkvarteret, ett gammalt ­läro­verk, är uppdelat i byggnader som fått namn som Skottland, Katalonien, Compo­stella med mera.

Medborgarna deltar

När Ségolène – hon kallas så –sopade bort den gamle borgerlige ­regeringschefen (dåvarande premiärminister Raffarin) tog hon fram sju ­huvudområden för framtiden. Arbete, förstås, ekonomi, miljö, utbildning bland annat och: ­demokrati.

Ségolène har lärt både av den spanske socialistledaren Zapatero och av alternativglobalisternas Porto Alegre. Deltagardemokrati tillämpas i regionen, till och med för ekonomin: ”Budget participatif”.

Medborgarna är med och diskuterar och prövar budgetens innehåll. I skolorna bildas särskilda föreningar av elever och föräldrar som försöker ena sig om de viktigaste reformerna. Deras förslag prövas av regionregeringen.

Fabien Chambosse, som går sista året i gymnasiet, berättar att hennes skola fick igenom sina krav att rusta upp it- och ­datorsystemen. Betydelsefullt, eftersom bara vart fjärde hushåll i regionen har tillgång till datorer.

I den största regeringsbyggnaden utbildas blivande entreprenörer. Många kommer från stans stora universitet. Individer eller kooperativ kan få 100Ì´0;000 kronor i stöd från regionen för utbilding, nyproduktion, bildande av kooperativ.

10 000 arbetslösa ungdomar kan arbeta eller utbilda sig inom den sociala sektorn: vård, utbildning, kultur och sport till exempel. Royal-systemet förutsätter särskilt engagemang för de unga kvinnorna. Speciella ”sociala trampoliner” byggs för dem och de får stöd från kvinnliga mentorer.

Satsar på miljön

Poitou Charentes håller en ovanligt stor jordbrukssektor, periodvis plågad av miljöföroreningar, övergödning och otjänligt vatten. Royals program lovar ekonomiskt och politiskt stöd åt ekologisk industri och särskilt engagemang för att rena vattnet. Tanken är att regionen ska utveckla en konkurrenskraftig miljöindustri – viktigare än andra för framtiden. Regionen ska bli helt dominerad av förnybar energi.

En modern rödgrön utopi? Dessutom kompletterad med en 50-procentig ­ökning av kulturanslagen och en högkvalificerad filmindustri. Royals mäktiga hemsida har valt namnet och parollen ”desirs d´avenir”, som på svenska blir trubbiga ”framtids­önskningar”.

Två år har experimentet varat, längre än den gamla folkfronten. Stödet för Ségolène är ännu starkt. Radikala ungdomsrörelser säger missmodigt att Royal tagit över deras metoder men att hon styr sin rörelse uppifrån. Hon är inte seriös. Poitiers är mest trampolinen mot presidentpalatset.

”En Tony Blair i kjol”

Royals kritiker bland socialisterna menar att hon bygger en egen valplattform, vid sidan av partiets. Hon är självbespeglande, karriäristisk och dessutom okunnig. Sin elit­utbildning och sina ministerråd till trots: ”En Tony Blair i kjol.”

Medlemmarna i socialistpartiet väljer i höst partiets presidentkandidat. Royals försprång är oändligt långt. Efter flera hundra år i skuggan har Poitiers blivit hett. Dagen för mitt besök i stan visar termometern 35 grader.

Olle Svenning

Följ ämnen i artikeln