A-kassan är ett politiskt fiasko, Reinfeldt
Åh, det var en klassisk Fredrik Reinfeldt som gjorde comeback i Almedalen i kväll. Han skriker "tjoflöjt", han gör roliga röster och tjoar om att han ska komma tillbaka om ett år och då vara "ännu mer förberedd".
Men det här var också kvällen då ,oderater applåderade en rättvisare a-kassa.
Sju års yra är över. Plötsligt står Fredrik Reinfeldt, moderatledare och statsminister, i Almedalen och säger att den a-kassa han varit med att skapa måste göras om.
Differentieringen, arbetslöshetsavgiften, ska kanske slopas.
Det var han och Anders Borg som hittade på den där avgiften för sju år sedan, en avgift som innebär att en kallskänka betalar mer än en läkare för sin arbetslöshetsförsäkring.
Men nu är det slut, säger Reinfeldt.
De fackliga organisationerna jublar och den politiska oppositionen drar på smilbanden. Det kan man förstå. De var ju emot att arbetslöshetsavgiften infördes redan för sju år sedan.
Sedan dess har en halv miljon svenskar lämnat a-kassorna. Färre än var tionde heltidsarbetande skulle i dag få en ersättning på 80 procent av tidigare inkomst om de blev arbetslösa.
Reinfeldt och Borg drömde om att kunna styra lönebildningen med hjälp av a-kassans differentierade avgifter. Resultatet skulle bli lägre lönekrav, åtminstone i branscher med hög arbetslöshet. Strategin har dömts ut av ekonomer, men priset för den har betalats av helt vanliga människor som inte haft råd att betala sina a-kasseavgifter.
Om Fredrik Reinfeldt är allvarlig i sitt a-kassebesked är det positivt. Det skulle göra systemet rättvisare och fler skulle förmodligen gå med i kassorna.
Men det var ju han som ställde till det från början - och det är inte som om a-kassan saknar andra politiskt skapade problem.
En arbetslöshetsförsäkring i strykklass är en av grundstommarna i Fredrik Reinfeldts och Anders Borgs arbetslinje: det ska ”löna sig att arbeta” – och straffa sig att vara sjuk eller arbetslös.
Enligt Arbetslöshetskassornas samorganisation har antalet arbetslösa som inte får någon ersättning från a-kassan tredubblats på bara några år. Taket i försäkringen har inte höjts på en evighet.
Bland arbetslösa medlemmar i a-kassorna får bara en av tio en ersättning som motsvarar 80 procent av den tidigare lönen. Och var tredje arbetslös får inga pengar från a-kassan över huvud taget.
Finansminister Anders Borg (M) har flera gånger hävdat att höjd a-kassa kommer att leda till högre arbetslöshet och lägre sysselsättning. Senaste i höstas talade han om att en a-kassehöjning skulle kosta Sverige runt 30 000 jobb.
Påståendet har motbevisats i forskningsrapporter, i undersökningar och granskningar. Sambandet mellan arbetslöshet och arbetslöshetsersättning är baserat på modeller utan verklighetsförankring.
I dag tro Arbetsförmedlingen att bara var tionde arbetslös har rätt till a-kassa om något år. Och utanför försäkringen finns – för arbetslösa som inte har familjer som kan ställa upp bara socialbidrag.
Redan i dag tvingas 200 000 svenskar till socialkontoren trots att de är arbetslösa eller sjuka och borde få ersättning från a-kassan eller sjukförsäkringen. Men välfärdssystemen fungerar inte längre som det är tänkt. Det ska ju löna sig att arbeta.
Den moderata politiken har ändå haft en viss effekt.
Samtidigt som arbetslösheten nu är uppe på 8,2 procent vill en majoritet av regeringens väljare höja taket i a-kassan. Enligt en undersökning från Novus vill 67 procent av alla M-väljare se en höjning.
Låt oss hoppas att Fredrik Reinfeldts tillnyktring inte bara stannar vid differentieringsavgifterna.
Fast kanske ska man inte hoppas på så mycket. Innan han lämnar scenen brölar han med rolig röst att han ska komma tillbaka nästa år - "ännu mera förberedd!".
Håhå, jaja.