Låt dem hjälpa oss ur krisen

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

”S-ledaren Mona Sahlin noterar sin sämsta siffra i en ordinarie mätning sedan hon blev partiledare”.

På annandagen kunde Aftonbladet redovisa att Mona Sahlin förlorat väljarstöd. Jämfört med i våras har hon tappat 6 procentenheter och har nu stöd av 36 procent av väljarna.

Ett väntat besked. Och lagom alarmistiskt för att få socialdemokratins partiaktiva och sympatisörer att inse att valet 2010, trots regeringen Reinfeldts klasspolitik, inte blir någon promenadseger.

Dessa ”alarmerande” opinionsförluster är heller inte så unika som de kan te sig. Snarare var det tidigare stödet på 46 –47 procent i årets början, mer ett uttryck för besvikelse och raseri över alliansregeringens försämringar, än en uppskattning av socialdemokratins nya politik – som ju inte fanns då.

Ta det lugnt

Den minnesgode kommer kanske också ihåg Göran Perssons opinionssiffror efter något år som partiledare. Hans bottennotering låg på 27 procent. Sahlin kan med runt 40 procent ta det lugnt.

Problemet är ett annat. Människors brist på framtidstro och förtroende. Den dramatiska, globala finanskrisen och skenande försämring av världskonjunkturen som förlamar ekonomin och slår in också över vårt land, är den avgörande uppgift politiker världen över har att hantera. Bedömare i alla läger är överens att världen aldrig någonsin varit med om en liknande kris.

I det läget borde det parti som burit regeringsmakten i Sverige så länge och alltid stått för social trygghet, välfärd och jämlikhet vara bäst skickat att ta täten och vinna människors förtroende. Krisen kan mitt i dess förfärande förödelse vara socialdemokratins chans att visa att partiet är garanten för trygghet och utveckling också i framtiden.

I två år har socialdemokrater jobbat med förnyelsen av s-politiken. Många har bidragit, 2009 ska politiken klubbas. Men krisen har slagit till efter rådslagsarbetet. Den ställer ytterligare och nya krav. Partiledningen har också sedan dess tagit det unika beslutet att gå till val på en röd-grön koalition med mp och v.

Glöm inte tryggheten

I det läget behöver Mona Sahlin i än högre grad skapa förtroende för vart socialdemokratin är på väg. Människor vill ha utveckling och förnyelse men också någon att lita på i förändringen. Socialdemokratin har inte längre bara uppgiften att förändra den politik som väljarna underkände i valet 2006. Sahlin måste också visa att s är en trygg och pålitlig kraft i den ekonomiska tsunami som skakar världen. Därför borde hon kalla ihop en kris- och förtroendekommission. Några välkända, genuina och tunga profiler som kan väcka förtroende och respekt i parti och väljarkår och förstärka tron på den regeringsduglighet som varit socialdemokratins signum i decennier.

Det är inget fel på den nuvarande partiledningen eller kretsen i s-kansliet kring Sahlin. Men krisen är av en kaliber vi aldrig upplevt. Det behövs något extraordinärt för att skapa förtroende kring en politik som kan brygga över och ta oss ur krisen.

Många goda krafter

Det finns många goda krafter. En person jag självklart tänker på är Göran Johansson, Göteborgs avgående kommunalråd och starke man. Ingen ja-sägare, en klok sosse som aldrig lämnat fotfolket och med ett grundmurat rykte och förtroende i partiet.

Inför partiledarvalet fanns flera kandidater: Margot Wallström, populärast av alla, Carin Jämtin, nu med uppdrag att vinna stockholmarna för en röd politik och Pär Nuder, en av partiets skickligaste strateger.

Göran Persson gav Mona chansen att komma tillbaka. Nu är tid för Nuders come back. Den briljans han obestridligen besitter – även om vi var många som diskvalificerade honom till partiledarjobbet på grund av hans maktarrogans och kön – är en kraft som kan komplettera Sahlin. Hon har förmågan att se förnyelsens möjligheter och mål. Han strategisk blick för helheten och nya instrument för att omsätta partiets traditionella grundvärderingar i moderna åtgärder.

Kan samla partiet

Johansson, Wallström, Nuder, Jämtin, alla har de stort förtroendekapital och många sympatisörer. Socialdemokraterna behöver sådana profiler också utöver partiledningen. De skulle kunna bidra till att samla partiet kring en kraftfull politik som olika falanger kan känna sig trygga med och lita på.

S har en unik chans till förnyelse och förtroendeskapande i krisens spår. För det behövs partiets vassaste hjärnor och bredaste kunskaper. Det handlar om att visa ledarskap.