Leijonborg glömmer ”det där som hände”
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2007-04-11
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Medan rättegången om folkpartiets dataintrång pågår i Stockholms rådhus är Lars Leijonborg på påsklov. Innan han reste sa han:
”Det är ju helt och hållet en fråga för rättsväsendet. Vi känner att vad folkpartiet anbelangar så har vi rett ut det där som hände, det där är inget som behöver tynga oss längre.”
”Det där som hände” vill ingen av de ledande åtalade folkpartisterna ta ansvar för. Både den förre partisekreteraren Johan Jakobsson och den tjänstlediga presschefen Niki Westerberg nekar till anstiftan till anstiftan till dataintrång.
”Hela rättegången är egentligen onödig”, säger Johan Jakobssons advokat Per E Samuelsson.
De som riskerar att stå med hundhuvudet när dom faller är en SSU:are, två LUF:are och den förre Expressenjournalisten Niklas Svensson.
De har alla på ett eller annat sätt varit delaktiga i dataintrånget. Men att flytta fokus till dem från de verkligt ansvariga, som Lars Leijonborg och folkpartiledningen har försökt göra från dag ett, är inte att ”reda ut det där som hände”.
Genom dataintrången fick folkpartiet reda på socialdemokraternas valplanering. De kunde matcha socialdemokratiska aktiviteter med egna kampanjer. Något som Lars Leijonborg har försökt vifta undan med att säga:
”Vi har tagit hem några informationer som jag förstår handlar om dels någon skolaktivitet och dels någon äldrevårdsaktivitet. Jag hävdar att på båda de områdena gör vi så mycket ändå så vi hade i allt väsentligt gjort precis detsamma även utan den här informationen.”
Ja, med den inställningen blir ju allt spioneri helt okej.
Folkpartiets etikkommission, som tillsattes i svallvågorna av dataintrånget, talade om en tystnadens kultur i folkpartiet. Organisationen toppstyrs av ett fåtal personer som sätter taktik före ideologi och som gör att människor inte känner sig sedda.
I en sådan miljö blir naturligtvis ett lösenord till socialdemokraternas intranät en hårdvaluta som kan användas för att köpa popularitet och uppskattning. Inte ett moraliskt eller etiskt dilemma.
Lars Leijonborgs framgång skapades av Johan Jakobsson. Utan Jakobsson ingen 20/80-strategi (reta upp de ”intellektuella” men få ”vanligt folk” med dig). Utan inriktningen på röstmaximering inget krav på språktest för medborgarskap. Utan det fisket i grumliga vatten ingen Leijonkung i valrörelsen 2002.
Från den synpunkten är det inte så konstigt att Leijonborg så långt det var möjligt försökte mörka Jakobssons inblandning i spionskandalen. Att Leijonborg även efter sin partisekreterares och frälsares avgång har vägrat inse allvaret i dataintrånget är desto mer förvånande.
Ledande folkpartister står åtalade för brott i tjänsten. Skandalen är en av de absolut största i svensk modern historia. Förtroendet för politikernas omdöme och ärlighet fick sig en knäck samtidigt som väljarstödet för folkpartiet störtdök.
Men Leijonborg talar fortfarande överslätande om ”det där som hände”. Folkpartisterna i Dalarna har rätt ?–? och är inte ensamma om sin dom. En sån partiledare kan man inte ha.