Axén Olin, sluta vara duktig flicka
Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2007-01-16
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Jag läser intervjun med Kristina Axén Olin i Dagens Nyheter. Det är så sorgligt alltihop. Stockholms moderata finansborgarråd berättar om sin väg mot väggen. Hennes mamma dog förra julen. Sedan var det begravning följd av valrörelse och maktskifte. När stressen var som värst satt Axén Olin på flygplan ”utan att veta vart jag var på väg eller ens var jag varit”.
Hon hann inte simma som hon brukar. Det blev ”för mycket jobb, för lite sömn, för lite mat, för mycket huvudvärkstabletter och alkohol”. Nu går Axén Olin på möten med Anonyma alkoholister och tar professionell hjälp för att klara av stressen.
Det är en klassisk berättelse om utbrändhet och dubbelarbete. Alla delar av livet (Mitt jobb! Min familj! Jag själv!) ska hinnas med. Det funkar inte. Tillvaron börjar svikta.
Sådant är alltid sorgligt. Men det riktigt sorgliga är att Axén Olin lägger hela skulden för sin livskris på sig själv och sitt kön: ”Vi (kvinnor, min anm) tänker annorlunda och lägger för mycket på oss själva. Vi vill inte göra ett dåligt jobb, och dessutom hinna med familjen och allt annat. Vi har ett perfektionistiskt drag som är mer utpräglat än mäns.”
Om jag hade Axén Olin framför mig just nu skulle jag vilja skaka om henne. Snälla, kliv ut ur den självförbrännande rollen som duktig flicka och inse att kvinnor inte har något ”perfektionistiskt drag” av naturen! Det är samhället och könsrollerna som ställer övermäktiga krav på oss. Vi har tack och lov kommit ut på arbetsmarknaden och in i maktens korridorer. Men ansvaret för omhändertagandet, hushållsarbetet och KÄNSLORNA vilar fortfarande på oss. Vi delar arbetslivet med männen. Men männen delar inte i samma utsträckning hemarbetet med oss.
Du erkänner det själv, Kristina Axén Olin. Du berättar om den lyx det innebär att för 500 spänn lämna in 20 skjortor på tvätt och strykning, så att du kan läsa en tidning eller ta en promenad. När reportern frågar om det verkligen är din uppgift att hämta skjortorna på tvätten svarar du:
”Hrm, det var några volangblusar också. Vi har en väldigt traditionell arbetsfördelning hemma. Barnen förväntar sig att det är jag som gör saker.”
Bara 6 av den borgerliga regeringens 22 statsråd kallar sig reservationslöst för feminister, visar en kartläggning i Svenska Dagbladet. 13 av statsråden poängterar att de INTE är feminister. I P?1 Morgon säger jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp) att det är ”onödigt att hänga upp sig på det ordet”. För Sabuni räcker det att vara liberal. Sedan visar hon sig pinsamt okunnig om jämställdhetspolitik.
Inget av det förvånar. I många högerkretsar är det förbjudet att se individens plats i strukturen. Människor formas inte av det omgivande samhället och varandra. Om det går bra för dem är det deras egen förtjänst, om det går dåligt är det deras eget fel.
Kristina Axén Olin
är offer för den ideologin. I stället för att se hur socialt konstruerade könsroller hämmar och hindrar henne, skyller hon på sig själv och sitt kön. Hon ger ”kvinnligheten” skulden för utbrändheten. Det är ett svek mot alla kvinnor.