Skolornas pengar går till reklam
Landets elever blir färre men konkurrensen om dem - eller ja, deras skolpengar i alla fall - blir allt hårdare.
Antalet gymnasieskolor har ökat med 60 procent på 15 år. Samtidigt har de stora elevkullarna födda kring 1990 gått klart och under de närmaste åren blir studenterna färre och färre.
I kampen om det krympande elevunderlaget satsar skolorna - där hälften ägs av stora vinstdrivande koncerner - allt mer av skolpengen på marknadsföring.
Och för att fylla de tomma stolarna erbjuds elever gratis datorer, kontanter, utlandsresor, biobiljetter och gymrabatter.
Enligt siffror från TNS-Sifo som Svenska Dagbladet publicerat satsade de svenska gymnasieskolorna 42 miljoner på att köpa reklamplats under 2011. Det motsvarar 83 lärartjänster. 2009 köpte man reklam för drygt 20 miljoner.
Kryssning eller lärare?
Enligt professor Lisbeth Lundahl - som lett forskningsprojektet "Gymnasiet som marknad" har man sett hur skolornas tävlan om elever påverkar. Dels kostar det i arbetstid för skolpersonal att marknadsföra sin skola, dels riskerar elever att göra sina gymnasieval på felaktiga grunder. En gratis medelhavskryssning eller en bra mattelärare, vad värderar en ung tonåring högst?
Krisskolor verkar alldeles särskilt benägna att lägga skolpengar på marknadsföring. I fjol lade Cybergymnasiet ut två miljoner på reklam - i augusti gjorde man en förlust på drygt 28 miljoner. JB Gymnasiet satsade 1,25 miljoner kronor på reklam i fjol. Nu är de konkursade, borta i ett "because I'm worth it"-tjut.
Behövs politik
Det här är skattepengar som är avsedda att användas till att förbättra skolans verksamhet. Pengar som försvinner till marknadsföring. Som skulle räcka till att anställa fler lärare.
Det pratas en hel del om hur friskolemarknaden ska regleras och stramas upp för att fungera, men när det gäller skolreklam för skattepengar är det svårt att hitta seriösa politiska förslag.
Vad ska skolföretag få bjuda elever på? Och hur mycket pengar ska det kunna kosta? Det måste politiken svara på.
Det är orimligt och oanständigt att det fungerar som i dag.