Ekonomiskt vansinne att inte betala mer
24 000 kronor i sommarlön. Minst.
Så löd parollen när sjuksköterskestudenter för två somrar sedan organiserade ett löneuppror som utmynnade i demonstrationer och manifestationer över hela landet.
Kravet var enkelt: De nyutexaminerade sköterskorna sa nej till usla ingångslöner och krävde helt enkelt mer pengar. Annars vägrade de arbeta inom vården under sommarmånaderna.
Gensvaret var enormt och upproret har återkommit både i år och i fjol. Och det har fått effekt: I Stockholm har 8 av 10 som krävt 24 000 fått det i ingångslön och i Värmlands landsting erbjuder man nu fasta tjänster i stället för vikariat - även om startlönen inte når upp till lönekravet.
Men på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg har man varit kallsinniga. I somras saknades minst 170 sjuksköterskor på sjukhuset, men höjd lön som ett sätt att locka vikarier var uteslutet. Och enligt tidningen Metro nobbade minst 130 nyutexaminerade sköterskor Sahlgrenska i somras.
Pengar i sjön
Nu kan Metro dessutom berätta att för de pengar som Sahlgrenska använde för att betala lön till de bemanningssjuksköterskor man hyrde in i somras så hade man kunnat anställa dubbelt så många sjuksköterskor - om sjukhusledningen gått med på kravet att betala 24 000 kronor i lägstalön.
Ja, så kan man också kasta pengar i sjön.
Enligt prognos från Statistiska Centralbyrån kommer det om mindre än 20 år saknas cirka 30 000 sjuksköterskor.
Orsakerna är stora pensionsavgångar och bristande intresse för utbildningen. Om man ska locka fler till sjuksköterskeyrket måste det bli mer attraktivt och man behöver inte vara socialminister för att inse sambandet mellan vårdpersonalens låga löner och bristen på arbetskraft.
Vi står inför en vårdkollaps som knappast går att lösa med att man köper hyrsköterskor.
Om vi även i framtiden ska ta en god och säker vård för självklar måste arbetsgivarna börjar betala för den kompetens och den arbetskraft som behövs.