Sätt stopp för slaveriet på nagelsalongerna
Skönhetsbranschen är ingen vacker syn
Skatteverket har granskat svenska nagelsalonger mellan 2019 till 2020. Bilden som framträder är ingen vacker syn.
84 av de 259 granskade företagen saknade rätt hantering av pengar och personaldokumentation. Det är nästan en tredjedel. Av de 50 företag som Skatteverket kollade närmare på hade endast två betalat rätt skatt. Bidragsfusk visade sig också förekomma.
Svartarbete och skattesmitning
Nagelsalongerna är ofta mycket små men det gör inte summorna obetydliga. Över 24 miljoner kronor saknade redovisning i de 50 närgranskade företagen. Det handlar både om skattesmitning och om svartarbete. När ett företag undviker att betala avgifter för arbetet är det en stöld både från alla som sköter sig och från den anställda arbetarens egna framtida pension.
Många granskade nagelsalonger arbetar systematiskt med att undvika kontroller och utnyttja arbetskraften. I vissa fall har arbetare swishat tillbaka lönen till arbetsgivaren. Det är en av många indikationer på utnyttjande. Egensnickrade "praktikavtal" och anställda som fullständigt saknar löner förekommer också.
Ett mönster av exploatering
I rapporten undviker Skatteverket det bästa ord vi har när någon tvingas arbeta utan lön. Det ordet är slavarbete. Det, om något, är en skam för ett välfärdsland. Samma land som möjliggjort för allt fler att unna sig den skönhetsbehandlingen som slavarbetarna tillhandahåller.
Efterfrågan på tjänster har stigit utan att viljan att betala för dem gjort det. Låga löner och fiffel är enda sättet att få kalkylen att gå ihop. Till viss del har företagen själva skapat efterfrågan genom lönedumpade tjänster till orimligt låga priser. Om konsumenten inte betalar för tjänstens fulla pris, då behöver den som arbetar göra det. Annars kommer företaget helt enkelt inte att gå runt. Utnyttjandet på arbetsmarknaden begränsas inte heller till skönhetsbranschen.
Finns alternativ
Det måste inte se ut så här. Cykelkurirerna har på senare år upplevt kraftigt försämrade arbetsvillkor. Före detta Foodora-cyklister i Malmö tog därför saken i egna händer och bildade ett eget, personalägt bolag. De resonerade att problemet inte låg i jobbet i sig, utan i gig-företagens affärsmodell. "Det är väl så att i slutänden är vi inga robotar" säger en av kurirerna. Det är ett faktum som arbetare i alla tider fått bevaka genom organisering. Den lärdomen får inte heller skönhetsarbetarna glömma.
Få som någon gång köpt en bakispizza frågar sig hur den halvtimmeslånga hemleveransen kan göras för så lite pengar. Få som vill unna sig en skönhetsbehandling i slutet av månaden undrar om det är en slavarbetare som gör pedikyren. Men med tanke på Skatteverkets granskning är det en fråga som många fler borde ställa sig.