Alltid kvinnor som får städa toaletten
Publicerad 2014-02-17
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Snusket växer i det nya och slimmade Välfärdssverige.
Skoltoaletten svämmar över, kisset rinner ut i korridoren och på sjukhustoaletten sitter bajsfläckarna kvar i dagar.
I det nya och äckliga Sverige pressas priserna för städning och då är det hygienen som får stå tillbaka.
Doftljus
I dagarna skickar arbetsgivarorganisationen Almega ut doftljuset "Skoltoalett" till landets ansvariga kommunpolitiker. Ljuset doftar verkligen piss och det ska påminna politikerna om den dåliga skolmiljön. En skoltoalett används i genomsnitt tre gånger mer än en vanlig kontorstoalett, men städas hälften så ofta.
Målet för kampanjen är att politikerna ska höja kvalitetskraven och öka antalet städtimmar i skolorna. Almegas medlemmar vill ha mer städjobb, men det är bra, på dem bara.
Skoltoaletterna är så äckliga att många elever - framför allt flickor - håller sig hela dagarna. Snusket har blivit en hälsofara och vi ska vara glada att det finns företag som vill förbättra skolmiljön.
Någon kvinna
På Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg är städningen så dålig att patienterna reagerat. Trots flera påpekanden var det till exempel ingen som tog bort bajset från infektionsavdelningens toalett.
Sjukhusets kommunikationsdirektör Joakim Kendall skyller ifrån sig i Rapport:
– Även om vi vet att sjuksköterskorna har mycket att göra, så accepterar vi inte att man hoppar över städningen.
Tänk att det alltid finns någon liten kvinna som kan städa toaletten. Det är inte konstigt att sjukhusen har svårt att rekrytera sjuksköterskor. Först ska de plugga i fyra år, sedan ska de ansvara för både omvårdnad och toalettstädning och det för en usel lön.
Hygien och städning måste vara sjukhusledningens ansvar. Förr hade både skolor och sjukhus egna städare men i den allmänna besparingsivern har städningen lagts ut på entreprenad. Lägst anbud vinner och man får vad man betalar för.
Dödade två
Vinterkräksjuka och bakterier sprids i ostädade lokaler. Senast i januari var det Växjö centrallasarett som drabbades av en magtarmbakterie som dödade två patienter.
Redan Florence Nightingale förstod vikten av hygien när hon under Krimkriget på 1850-talet sänkte dödligheten på fältsjukhuset i Istanbul. Hon ville ha det rent, så hon såg till så att det städades och skurades.
På Höglandssjukhuset i Jönköping hade man för ett par år sedan stora problem med clostridiumbakterien. Efter en storstädning halverades antalet insjuknade.
Även där blev städningen en vinstfaktor.